Österlånggatan 29 rymmer en hel del amerikansk historia

Österlånggatan 29 rymmer en hel del amerikansk historia

John Quincy Adams är tolv år gammal när han börjar föra dagbok 1779. Det kommer att bli  hela 14 000 sidor innan han går ur tiden 1848. Då har han hunnit med en makalös politisk karriär som advokat, diplomat, senator, utrikesminister och ledamot av representanthuset – samt USA:s sjätte president åren 1824-1829. Som politiker förespråkar han självständighet och frihandel och är en stark motståndare till slaveriet. I Karibiska havet inträffar 1839 ett uppror ombord på slavskeppet La Amistad. Ett femtiotal afrikanska slavar ställs inför rätta och riskerar avrättning för myteri. John Quincy Adams för deras talan under rättegången och de friges. Målet “United States vs. The Amistad” blir ett viktigt steg till att slaveriet avskaffas 1865. En ung blivande president besöker Stockholm Politiskt sett har John Quincy Adams en hel del att brås på. Hans far John Adams författade USA:s självständighetsförklaring 1776 tillsammans med Benjamin Franklin och Thomas Jeffersson. Därefter utsågs han till USA:s första vicepresident 1789-1797 och var USA:s andra president 1797-1801. Under 1780-talet är John Adams USA:s diplomat i Nederländerna och det är dit sonen, den då femtonårige John Quincy Adams, är på väg. Resan till Haag går genom Sverige och den 25 november 1782 anländer han till Stockholm och tar in på Källaren Sveriges Vapen på Österlånggatan 99 (nuvarande 29) där besökare erbjuds resanderum. I tidningarna är det brukligt att meddela “Ankomne Resande” till staden och i Dagligt Allehanda från den 28 november 1782 finns John Quincy Adams med i listan som även nämner att besökarna har anlänt från St Petersburg: “Italienska Grefwen Oskario Greco och Amerikanen Joh. Adams med betjenter från Pettersburg, bo i huset...
Liljevalchs Konsthall firar 100 år 2016

Liljevalchs Konsthall firar 100 år 2016

Under slutet av 1800-talet hade man i  konstnärskretsar länge velat skapa en oberoende konsthall för permanenta utställningar av samtida konst, utan inblandning från kungahuset eller kyrkan.  På Nationalmuseum, invigt 1866, visades enbart klassisk konst och många av dåtidens moderna konstnärer kände sig motverkade av konstetablissemanget. Som en protest mot Kungliga Konstakademien bildades Opponenterna 1885 av en samling svenska konstnärer. I en skrivelse krävde de reformer av akademins organisation, undervisning och utställningar men fick avslag. Året därpå bildades Konstnärsförbundet som vid sekelskiftet hade  nära 100 medlemmar. När Liljevalchs konsthall invigdes i mars 1916 hade medlemmarna i Konstnärsförbundet äntligen nått sitt mål – en neutral plats där de fritt kunde visa upp sina alster. Här ville man även ge helt okända och ännu ej erkända konstnärer en ärlig chans att få möta en bredare publik. Invigningsutställningen visade verk av Anders Zorn, Carl Larsson och Bruno Liljefors som alla varit drivande i projektet med konsthallen. I en kort film ses de här efter ett besök på Liljevalchs konsthall, vintern 1916. En banbrytande laxlåda Liljevalchs konsthall ritades av arkitekten Carl Bergsten (1879-1935) som vunnit uppdraget genom en arkitekttävling. Stilen är en blandning av klassiskt och modernt formspråk med en pelarrad i armerad betong som är väl synlig i fasaden mot Djurgårdsvägen. En av Stockholms första nyklassicistiska byggnader. Byggnaden bidrog till den moderna arkitekturens genombrott i Sverige. Det svängda koppartaket och de öppna, ljusa utställningssalarna med sitt generösa insläpp av naturligt dagsljus fick mycket beröm. Men fasadens djärvt ljusröda färg kritiserades och snart fick konsthallen smeknamnet “Laxlådan” av stockholmarna. Hemutställningen – en idé som nästan gick hem Med “Hemutställningen” 1917 ville Svenska Slöjdföreningen visa...
Rörstrandsgatan – från vassruggar till charmig kvartersgata

Rörstrandsgatan – från vassruggar till charmig kvartersgata

Den stadsdel vi idag kallar Vasastan bestod för länge sedan av ägorna Rörstrand, Sabbatsberg och Bergianska trädgården samt öppna marker. Området var under lång tid glest bebott och började bebyggas först på 1880-talet. Idag ingår flera informella områden i stadsdelen – Sibirien, Sabbatsberg, Röda bergen och Atlasområdet samt Birkastan och Rörstrand. Vajande vass i strandkanten Under medeltiden fanns det i den här trakten enstaka byar. Den äldsta var Rörstrand som låg vid nuvarande S:t Eriksplan. Namnet Rörstrand nämns i två brev utfärdade av kung Magnus Ladulås på 1280-talet. Ordet “rör” kan vara den svenska översättningen av det latinska ordet “arundinetum” som beskriver en strand bevuxen med vass. Kung Magnus Ladulås donerade marken vid Rörstrand till nunnorna i Klara kloster men under Gustav Vasas reformation återtogs området av kronan. Den förmögne borgaren och generalriksräntmästaren Mårten Rosenstierna lät 1635 bygga Rörstrands slott som morgongåva till sin fru. Byggnaden har senare använts som akademi för utbildning av unga adelsmän i ridning, fäktning och dans samt som fängelse för krigsfångar under nordiska kriget. Rörstrand tillverkar porslin för slott och koja Porslinet kom till Europa från Kina med Marco Polo. I början av 1700-talet trodde man sig i Europa äntligen ha lärt sig hemligheten bakom tillverkningen av kinesiskt porslin. Vid Rörstrands slott startades en porslinsfabrik 1726 men utan tillgång till rätt sorts lera lyckades man inte bemästra tillverkningen av äkta porslin. Istället kan tillverkningen delas in i tre epoker: de blåmålade fajanserna (1727-1757) och de polykroma fajanserna (1758-1773) samt flintporslinet efter 1774. Robert Almström kom till Rörstrands porslinsfabrik 1850 där han snabbt avancerade från verkmästare till disponent och delägare. Produktionen utökades, nya tillverkningsmetoder infördes...
Spökhistorier i Sveriges Radio

Spökhistorier i Sveriges Radio

På Alla helgons dag den 31 oktober 2015 blev jag inbjuden till Sveriges Radio för att berätta om spöken i Stockholm. Det finns många historier om spökena i Gamla stan men jag kände att ville berätta om andra delar av stan. Så jag valde  ut tre platser där både spännande, otäcka och märkliga händelser har inträffat. Om det verkligen spökar där? Vem vet, det får radiolyssnarna själva ge sig ut på stan och ta reda på. Kungsholmen – Fredagen den 12 mars 1926 väcks invånarna på Kungsholmen av en kraftig smäll. När en poliskonstapel tittar ut genom fönstret på polishuset ser han ett stort eldsken bortifrån Pipersgatan. Vad är det som har hänt?! Södermalm – Emanuel Swedenborg (1688-1772) var vetenskapsman, teolog, filosof och mystiker. I sitt lusthus vid Mariatorget höll han seanser med andar och änglar. Efter hans död hände något som fick sin lösning långt senare och på ett märkligt sätt… Norrmalm – På Adolf Fredriks kyrkogård vid Sveavägen finns det många stora och pampiga gravstenar. Här vilar flera berömda personer. Men en en gravsten är annorlunda än de andra… Här kan du lyssna på radioprogrammet:  P5 Stockholm – Spökhistorier OBS! Klicka på den blå pilen högst upp på webbsidan så kommer du direkt till programinslaget med...
Den Nobelska smällen på Heleneborg

Den Nobelska smällen på Heleneborg

Söder Mälarstrand var länge en smal strandremsa mellan Mälaren och de stupbranta bergen på Södermalm. Marken ansågs oländig så när Jonas Österling köpte en tomt här 1669 fick han den billigt. Han var chef för Tobakskompaniet och när fabrikslokalerna brann ner 1672 flyttades verksamheten till den nyinköpta tomten vid Mälaren. Men kostnaderna för bygget drog iväg och Österling gick i konkurs och dog utfattig. Många olika ägare och verksamheter Under de kommande tvåhundra åren hade tomten på Mälarens södra strand många ägare men inga av dem blev långvariga. Det bedrevs flera olika verksamheter, bland annat fruktodling, tillverkning av kritpipor under 1700-talet samt en textilfabrik och ett blekeri på 1800-talet. Det var bergsrådet Adolph Christiernin som 1761 döpte egendomen till Heleneborg efter sin hustru, Helena Catharina Malmin. Hundra år senare kom familjen Nobel till Heleneborg. En sprängladdad uppfinning På sina resor utomlands kom Alfred Nobel i kontakt med nitroglycerin, en blandning av glycerin, salpetersyra och svavelsyra skapad 1847 av den italienske kemisten Ascanio Sobrero. Han hade problem med att få den extremt explosiva kemikalien att detonera på ett hanterbart sätt. Alfred Nobel bestämde sig för att försöka hitta en säkrare blandning av sprängmedlet och fortsatte med experimenten. Genom att 1864 uppfinna tändhatten lyckades han förenkla sprängtekniken. Den ödesdigra förmiddagen Heleneborg användes som försöksfabrik där familjen Nobel arbetade på att hitta ett säkert sätt att framställa och använda sprängämnet.  På lördagsförmiddagen den 3 september 1864 hördes plötsligt ett fruktansvärt dån. Nitroglycerin är känsligt för temperaturväxlingar och Alfreds yngre bror Emil hade missat att läsa av en termometer. Han och fem personer omkom i explosionen, bland dem en ung pojke, en tjänsteflicka...
Torghandel i 380 år på Hötorget

Torghandel i 380 år på Hötorget

Stadens torg har alltid haft en viktig uppgift – att förse stadsborna med livsmedel. Torghandeln på Hötorget började 1636 och under mer än 200 år såldes även hö, halm, ved och timmer här. Försäljningen pågick en eller flera dagar i veckan och torgdagar, reglering och avgifter fastställdes till en början av kungen och från 1734 av riksdagen. Problem med matvaruhygienen När Stockholm under 1800-talet alltmer förvandlas till en industristad och befolkningen tredubblas ökar problemen med livsmedelsförsörjning och matvaruhygien. Att matvaror säljs utomhus året runt är ett bekymmer och 1849 byggs Nya Hötorgsbasaren med arton salubodar som säljer kött, fläsk, fisk, ost, smör och ägg. Byggnaden låg vid Kungsgatan, i den norra änden av Hötorget, och revs 1928. Vagnkapplöpning som morgonnöje För att få lite bättre ordning på torghandeln delas Hötorget 1869 in i två delar. På Månglartorget i söder betalar stadsborna för fasta salustånd med tälttak. På Bondtorget i norr inleds varje torgdag med att bönderna slåss om de bästa platserna och vagnkapplöpningen blir snart ett morgonnöje för stockholmarna. När bönderna väl har intagit sina åtrådda platser sker försäljningen direkt från vagnarna. Den stora bilden ovan visar en vy norrut över Hötorget 1870. Sveriges första saluhall Ett beslut att uppföra Stockholms första saluhall på Hötorget fattas 1879. Arkitekt Axel Fredrik Nyström och civilingenjör A. Lindahl skapar en paviljong i parisisk stil och Atlasverkstäderna levererar gjutjärnskonstruktionen. Byggnaden är 48 m lång x 30 m bred och har sexton  ingångar. Takhöjden är tretton meter och ljusinsläppet sker via en taklanternin men saluhallen är även utrustad med gasljus. “Nya saluhallen å Hötorget är nu färdig och kommer den 1 oktober att öppnas...