2016-07-15 | Gamla stan, Stockholm |
Sveriges äldsta tidning – Post- och Inrikes Tidningar – började ges ut 1645. Från 1720 finns redaktionen på Lilla Nygatan 6. Hit till posthuset skickas varje vecka nyheter som samlats in av landets alla lokala postmästare med Stockholms postmästare som ansvarig utgivare. Under 1800-talet kommer ett mediakluster att växa fram i kvarteren runtomkring. Litterär tidning med brokigt innehåll Den 29 oktober 1778 startas Stockholms-Posten av skalden Johan Henrik Kellgren, ämbetsmannen Carl Peter Lenngren och bokhandlaren Johan Christopher Holmberg. Redaktionen håller till i hans boklåda på Storkyrkobrinken. Från början ges Stockholms-Posten ut två gånger i veckan men från 1779 kommer den ut alla dagar utom söndagar. Tidningens inriktning är litterär med prosa och dikter av framstående poeter samt dramarecensioner. Men även läsarna själva bidrar i hög grad med egna insändare, verser och uppsatser. Tidningen finns kvar till 1833. Från annonsblad till tabloidformat Stockholms Dagblad startas den 2 januari 1824 på Västra Trädgårdsgatan 7, ett stenkast från Slottet. Utgivarna är en notarie G E Lodin och boktryckaren E. A Ortman men snart kliver familjen Walldén in i verksamheten och köper både tidningen och tryckeriet. Familjen Walldén driver tidningen vidare under många år och den utvecklas från att vara främst ett annonsblad för kungörelser från Överståthållarämbetet till att bli en konservativ tidning med stort politiskt inflytande. Stockholms Dagblad slogs ihop med Stockholms-Tidningen 1931. Men innan dess hann den bli först i Sverige med tabloidformatet och den 17 mars 1930 publicerades den första svenska seriestrippen med Musse Pigg, bara två månader efter originalserien i USA. Det startades även en klubb – Musse Pigg Kamraterna. Föregångare för den fria pressen Under 1820-talet växer den...
2016-06-05 | Östermalm, Stockholm |
I Lindhagenplanen från 1866 finns en stjärnplats utmarkerad på Östermalm. Tanken är att där låta ett antal grönskande boulevarder mötas i en stjärnplats. De första träden planteras tjugo år senare och området har nu fått namnet Karlaplan. Bostadshusen ska placeras i en ring runt stjärnplatsen och de första byggs i kvarteren Minan, Harpan och Fanan på den södra sidan. Men sedan avstannar byggandet och cirkeln av hus fullföljs inte helt. Pittoresk kåkstad eller stadsdelens skamfläck En triangelformad tomt på den norra sidan av Karlaplan ägs av staten och här finns enkla baracker, plåtskjul, verkstäder och lagerlokaler samt en bensinstation. Åsikterna bland de kringboende går isär. Vissa ser ”Gropen” som en pittoresk kåkstad medan andra menar att handeln med skrot och begagnade bilar gör området till en skamfläck för hela stadsdelen. Ett markbyte mellan staten och Stockholms stad genomförs 1968 men frågan om hur industritomten bäst ska användas diskuteras länge och livligt i Stadshuset. Samtidigt är bygget av miljonprogrammet i full gång över hela Sverige där bostadsbristen ska byggas bort med moderna bostäder till rimliga priser. Till slut fattas beslut om ett ambitiöst bostadssocialt projekt och så här presenteras planerna för Gropen av Stockholms stadsplanekontor: ”Kvarteret Fältöversten kommer i huvudsak att bebyggas med bostäder, varvid planeringen avpassats för ett tvärsnitt av befolkningen. En bärande tanke i programmet utgör satsningen på en form av utbyggd boendeservice. De i kvarteret boende avses sålunda erbjudas tjänster av en särskild inrättad reception.” Hyresrätter ska bryta boendesegregationen Genom att bygga hyresrätter för medelklassen med integrerad handel och social service ska det nya kvarteret bidra till att bryta boendesegregationen på Östermalm. Allmännyttiga Familjebostäder blir tomträttshavare och...
2016-05-01 | Stockholm, Vasastan |
Passerar du hörnet av Surbrunnsgatan och Birger Jarlsgatan i Vasastan får du syn på några krogskyltar. På den ena står det ”Värdshuset Clas på hörnet” och på den andra ”Browallshof Hotell & Matsal”. De båda namnen berättar en spännande historia om kvarteret Vädurens brokiga bakgrund. Kyparen Browall köper en malmgård Kyparen Clas Browall hade under många år arbetat på olika krogar i stan men ville starta eget och 1731 köpte han en liten malmgård av hovrättsadvokaten Johan Hjärpe. Egendomen låg i hörnet av Surbrunnsgatan och Roslagsgatan och bestod av ett bostadshus med stall, ladugård, vagnshus och bagarstuga samt en trädgård och en liten beteshage. Läget för det nyöppnade värdshuset Browallshof var perfekt. Närheten till den norra tullen och den populära surbrunnen i grannkvarteret lockade många gäster och snart måste man bygga till. På tomtens östra sida byggdes ett hus med en förstuga, två kamrar och Stockholms största danssalong. När Clas Browall dog 1742 lämnade han efter sig en blomstrande verksamhet som drevs vidare av hans änka. Sju år senare sålde Annika Browall värdshusrörelsen till Johan Gottlieb Hartong och framgången fortsatte under de kommande femton åren. Men när ett rykte spreds om att surbrunnens vatten försämrats minskade antalet brunnsgäster snabbt vilket även drabbade värdshuset. De goda tiderna återvände först 1774 när Petter Helin tog över krogen. Han lät reparera husen, installerade moderna kakelugnar och byggde en ny större danssalong längs Surbrunnsgatan. Kunglig flirt och dödsfarligt klotter Clas på hörnet var under många år ett av Stockholms främsta nöjesställen och vid två tillfällen har värdshuset haft inflytande ända upp i kungahuset. En kväll i januari 1745 kom självaste kungen på besök....
2016-04-02 | Södermalm, Stockholm |
Den holländske affärsmannen Louis De Geer fick tidigt upp ögonen för Sveriges naturtillgångar och investerade stora summor i att utveckla den svenska järnindustrin med modern teknik och nya tillverkningsmetoder. Fyrtio år gammal flyttade han 1627 till Sverige och skötte under många år kronans affärer med utlandet samtidigt som han arrenderade bruk och drev olika verksamheter, bland annat i Stockholm och Norrköping. Louis De Geer adlades 1641 och började uppföra ett palats på Södermalm som stod klart 1650. Men bara två år senare avled han under en resa till Amsterdam. Ett hem åt en sann affärskvinna Den som istället flyttade in i det nybyggda palatset på Götgatan var grevinnan Ebba Brahe, änka efter greve Jakob de la Gardie. Under sin tid som ung hovfröken på Stockholms slott var hon och blivande kung Gustav II Adolf häftigt förälskade men änkedrottning Kristina stoppade deras planer på äktenskap. Ebba Brahe gifte istället in sig i den mäktiga adelsfamiljen de la Gardie. Efter makens död 1652 tog hon över ansvaret för familjens slott, gods, gårdar, järn- och bergsbruk och drev verksamheterna vidare med stor framgång. Hon var en av 1600-talets främsta affärskvinnor. Över porten till gathuset finns familjerna Brahe och De la Gardies vapensköldar och den vackra huvudbyggnaden inne på gården kan ses genom portalen. Här bodde Ebba De la Gardie kvar till sin död 1674. En doft av tobak infinner sig Den 19 juli 1759 kom elden lös hos en fiskhandlare på Brännkyrkagatan. Maria kyrka förstördes tillsammans med 300 gårdar i kvarteren mellan Timmermansgatan och Södermalmstorg. Även De la Gardies palats skadades svårt i branden. Huset ägdes då av arvingarna efter riksrådet greve...
2016-03-01 | Norrmalm, Stockholm |
Det är lätt att glömma att Stockholm är en del av sin skärgård. Men på Kastellholmen har de branta strandpartierna lämnats orörda. Här finns inga stadsplanerade gator, bara naturliga gångvägar som har trampats upp genom århundradena. Från början kallades den lilla ön ”Notholmen” och ”Blockhusholmen” men när flottan flyttades hit på 1640-talet förändrades tillvaron. Kastellholmen är en del av Kungliga nationalstadsparken och ingår sedan 1934 i stadsdelen Skeppsholmen som bildades 1905. Hissa flaggan och skjut salut Enligt en instruktion från 1665 ”skall flaggan flyga både nätter och dagar” på Kastellholmen. Det började med en signalmast och en vaktstuga men 1667 byggdes ett mindre kastell varifrån salut sköts för ankommande och avgående fartyg. Men bara tretton år senare flyttades flottan från Stockholm till Karlskrona och kastellet förföll. Det gamla kastellet byggdes om 1746 till en åttkantig stenbyggnad i en våning som försågs med en lanternin och en flaggstång på taket. I källaren fanns ett krutförråd och kastellet användes även som ammunitionsfabrik där man tillverkade och provade patroner och olika krutladdningar. Kastellholmen får ett nytt kastell Lördagen den 21 juni 1845, vid tvåtiden på eftermiddagen, hördes en rejäl smäll över hela Stockholm. Många förskräckta stockholmare befarade säkert att Sverige attackerats av främmande makt. När de riktade blickarna mot rökpelaren som steg upp mot himlen från Kastellholmen såg de att det gamla kastellet hade flugit i luften. Genast beslöt man att bygga ett nytt kastell och uppdraget gick till arkitekten Fredrik Blom som även var överste i flottan. Han ritade ett citadell med ett 20 meter högt trapptorn och ett rundtorn för salutkanonerna samt två logementflyglar. Murarna är i rött tegel med...
2016-02-01 | Kungsholmen, Stockholm |
De två Essingeöarna nämns i brev från Johan III och Erik XIV på 1500-talet. En teori är att namn som Äsingen, Hässingen, Esingen och Hessingen är varianter av namnet Åsö och har bildats efter Åsön, den gamla benämningen på Södermalm. Under 1700-talet beskrivs Stora Essingen som ”beväxd med Eek, Gran- och Tallskog” samt ”mycket oländig och med stora berg öfwer alt upfyld”. Lilla Essingen ”är äfwen oländig och bergachtig, icke med särdeles skog undantages ahl- och hasselbuskar”. Trots den oländiga terrängen var de båda Essingeöarna populära utflyktsmål och under 1700-talet fanns här både krogar och värdshus. Fram till 1916 tillhörde Essingeöarna Bromma socken som då införlivades med Stockholms stad. Idag tillhör de Kungsholmens stadsdelsområde och kallas kärleksfullt för ”Storan” och ”Lillan” av invånarna. LILLA ESSINGEN Under 1800-talet tillbringade välbeställda borgare gärna sina somrar på Lilla Essingen. Deras pampiga sommarvillor hade rogivande namn som Sans Souci, Skogshyddan, Karlsberg, Lisenborg, Lugnet och Idasro samt Montebello som betyder ”vackert berg”. Stora delar av marken på Lilla Essingen var privatägd och när den siste markägaren, grosshandlare Hugo Mattsson, avled 1904 såldes hans markområden till olika företag vilket märks på många av gatunamnen. De flesta sommarvillorna revs på 1930-talet men grosshandlare Mattssons familj har fått ge namn åt Josefinavägen och Dagnyvägen. Sverige vs America Essinge Warf startades 1849 av den skicklige skeppsbyggmästaren Johan Fredrik Andersson. Två år senare reste han tillsammans med sin gode vän, skeppsbyggaren och marinmålaren Pehr Wilhelm Cedergren, till England för att studera engelskt skeppsbyggeri. Med sig hem hade han avritningar av den nybyggda kappseglingsskonerten ”America” som 1851 hade vunnit en kappsegling runt Isle of Wight (föregångaren till America’s Cup). På...
