Warning: Use of undefined constant headerfavicons - assumed 'headerfavicons' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /storage/content/43/171243/stockholmstories.se/public_html/wp-content/plugins/favicons/favicons.php on line 2188 Warning: Use of undefined constant headerfavicons - assumed 'headerfavicons' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /storage/content/43/171243/stockholmstories.se/public_html/wp-content/plugins/favicons/favicons.php on line 2204 Warning: Use of undefined constant headerfavicons - assumed 'headerfavicons' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /storage/content/43/171243/stockholmstories.se/public_html/wp-content/plugins/favicons/favicons.php on line 2220 Sveriges första offentliga funkishus

Sveriges första offentliga funkishus

Sveriges första offentliga funkishus

Huset på Adolf Fredriks kyrkogata 8 har formen av en vit kub med djupt liggande fönster och en pampig entré prydd med riksvapnet. Porten leder in till en oval innergård där fönstren nyfiket betraktar besökaren. Det är 45 år sedan jag sist var här men intrycket och känslan är densamma.

De runda formerna dyker upp här och där som i klockorna på innergården och de greppvänliga dörrhandtagen. (Foto Maria Lindberg Howard)

I mitten på 1970-talet pryade jag på Riksförsäkringsverket. Jobbet var oinspirerande med en enda arbetsuppgift – att sortera inkomna papper i tummade dokumentpåsar i brun papp. Det blev många korta promenader mellan bänken med den aldrig sinande pappershögen bort till hyllorna med dokumentpåsar i långa rader. Tanken var att jag som pryo-elev skulle få prova på att arbeta på olika avdelningar men här blev jag kvar i två monotona veckor.

Ett par kvarter bort på Barnhusgatan ligger Folkets Hus. Där arbetade min mormor och vi åt lunch tillsammans varje dag. Det är mitt bästa minne av pryotiden på Riksförsäkringsverket. Och så huset, för det tyckte jag om.

Stockholms funkispalats

Lagen om ersättning vid olycksfall i arbetet antogs 1901. Året därpå inrättades Riksförsäkringsanstalten som 1961 blev Riksförsäkringsverket vilket 2005 ersattes av Försäkringskassan.

I slutet av 1920-talet fick arkitekten Sigurd Lewerentz i uppdrag att rita ett nytt kontorshus åt Riksförsäkringsanstalten i kvarteret Grönlandet Södra intill Adolf Fredriks kyrka. Kvartersnamnet är troligen inspirerat av grannkvarteret Islandet som funnits sedan 1640-talet.

Funktionalismen slog igenom med Stockholms­utställningen 1930 där Sigurd Lewerentz deltog. Samtidigt skapade han åt Riksförsäkringsanstalten en modernistisk kub, fyrkantig på utsidan och rund på insidan. När huset stod klart 1932 var det Sveriges första offentliga byggnad i funktionalistisk stil och kallades ”Stockholms funkispalats”.

Färgskala i crème, petroleum och grafit

Det är märkligt hur vissa minnen sätter sig i kroppen. Innergårdens trappa med det rundade räcket i sten. De runda dörrhandtagen. Och så den mjukt svängda spiraltrappan med sina djupa steg. Inget som jag kanske lade så stor vikt vid som tonåring men som nu ändå känns så bekant.

Konferensrummet på våning 3 återfår 1930-talets färgskala med crèmegula väggar och petroleumblått tak. (Foto ArkDes, Maria Lindberg Howard)

Annars är inget sig likt. Sedan huset fick en ny ägare 2015 pågår ett minutiöst renoveringsarbete. De grå- och brunmurriga färgerna återställs nu med hjälp av en byggnadsantikvarie till den ursprungliga färgsättningen, tidstypisk för 1930-talet, med crèmegult, petroleumblått och grafitgrått i korridorer, rum och innertak.

Ritning över planlösningen med innergården och trappan med sina glaspartier skapade med byggsystemet Idesta. (Foto ArkDes)

Sigurd Lewerentz ritade även allt i huset inklusive inredning och möbler. Glaspartierna är designade i ett byggsystem i metall och glas som han själv hade tagit patent på. Det fick namnet Idesta (från latinets ”id est” som betyder ”det är”). Företaget, med samma namn som han startade 1929, finns fortfarande kvar men idag tillverkar man storköksutrustning som kylbänkar, värmeskåp, stekbord, köksbänkar och serveringsvagnar samt bleck och kantiner.

Långväga besökare vill se huset

Jag vill minnas att arkivrummet med de många bokhyllorna låg i ena hörnet av huset några trappor upp. Men genom åren har många av innerväggarna mellan rummen tagits bort för att skapa en öppen planlösning på de olika våningarna. Endast våning 3 har kvar sina kontorsrum från 1930-talet. Här finns även direktörens rum samt ett intilliggande mötesrum som nu restaureras.

Matsalen då och nu med fin utsikt över grannkvarteren. (Foto ArkDes, Maria Lindberg Howard)

Högst upp är takvåningen indragen. Här finns en stor matsal och två terrasser, en som löper längs den rundade insidan av huset och en på utsidan med fin utsikt över grannkvarteren.

Sigurd Lewerentz och Gunnar Asplund är två av Sveriges internationellt mest kända arkitekter. Tillsammans skapade de Skogskyrkogården som har utsetts till världsarv. Gunnar Asplunds Stadsbibliotek på Sveavägen från 1928 är vida känt och lockar många besökare från hela världen.

Men många kommer även för att se Riksförsäkringsanstalten, Sigurd Lewerentz mästerverk från 1932. Fastighetsägaren Marginalen Bank har ur sin personal utbildat ett antal ”Grönlandet ciceroner” som med stolthet visar upp huset för bokade grupper.

Källor: Tidningen Arkitektur, ArkDes, Riksarkivet, Svenska Dagbladet, Lokalnytt, Wikipedia.

Hos ArkDes finns ett stort antal ritningar och foton bevarade.