Tegeltraven – ett ovanligt bostadshus på Kungsholmen

Tegeltraven – ett ovanligt bostadshus på Kungsholmen

Karlsviks fabriker startades 1857 för att tillverka tunna tyger till fruntimmerskläder. Men rätt snart övergick man till att istället tillverka halvylletyger. De var inte modekänsliga och hade dessutom en större marknad. På 1870-talet fanns här 360 anställda som arbetade 12 timmar om dagen vid vävstolarna. Men konkurrensen från utlandet blev till slut för hård och 1877 lades verksamheten ner. Patenterad gjuterimetod blev affärsidé I fabrikslokalerna lät ingenjörerna Edvard Faustman och Petter Östberg starta ett gjuteri 1878. Affärsidén utvecklades snart med en unik gjuterimetod kallad mitisprocessen. Patentet köpte man av uppfinnaren Gustaf Wittenström som hade kommit på en metod att smälta mjuk götmetall – mitisjärn – i en oljeeldad degel. Mitis betyder “mjuk” på latin. Verksamheten drog igång 1885 och fram till 1912 tillverkades här jordbruksmaskiner och arbetsredskap som hammare, skruvnycklar och hovtänger. Med fickorna fulla av pengar Verksamheten vid Karlsviks fabriker drevs av Petter Östberg som även ägde en fabrik för förnickling och en verkstad för fotogenmotorer. Petter Östberg var känd som en vågad affärsman med många idéer som gärna gick omkring med tusenlappar i västfickorna. Nästa företag startade han 1896 för att “bereda tillgång på lämpliga och sunda bostäder för den mindre bemedlade befolkningen samt verka för hyresgästernas trevnad och höjande i moraliskt hänseende”. Bostadsbolaget fick namnet Fridhem efter läget intill Fridhemsgatan. Värdefulla bekvämligheter och billiga hyror Bostadsbolaget Fridhem försåg lägenheterna med “värdefulla bekvämligheter såsom vatten- och avloppsledning, kokgas, tambur, skafferi, garderob, särskild källare och särskilt vindskontor”. Rummen hade bara ett fönster för att ge mer plats åt möbler. Torrklosetterna placerades i trappuppgångarna och på innergården skapades en lekplats för barnen. I huset fanns även ett gemensamt badrum...
Stockholms stadshus – ett renässanspalats för folket

Stockholms stadshus – ett renässanspalats för folket

Det är nu 90 år sedan Stockholms stadshus invigdes. Ingen kan väl tänka sig en bättre plats för en av stans vackraste byggnader. Men att placera stadshuset här på Kungsholmen var från början något helt otänkbart. Inte heller var det ett stadshus som skulle byggas utan ett rådhus. Det skulle dröja många år innan alla bitar föll på plats. Industrier, sjukhus och fattigdom Beslutet om en moderniserad stadsplan för Kungsholmen fattades 1880 men vid sekelskiftet hade man bara hunnit med Hantverkargatan och Fleminggatan. Den västra delen av ön var fortfarande glest bebyggd och S:t Eriksgatan liknade mestadels en landsväg med träkåkar och vedgårdar.  I övrigt fanns här ett tiotal industrier och några sjukhus. Kungsholmen var en lerig, fattig och bullrig arbetarstadsdel med 35 000 invånare där de flesta slet hårt för brödfödan. Oduglig plats för ett rådhus ”Kungsholmen är till viss grad ännu föremål för en gammal fördom hos invånarne i andra stadsdelar, hvilken nog med tiden kommer att försvinna” löd en beskrivning av stadsdelen i en motion i stadsfullmäktige 1892. Tio år senare lät Stockholms stad köpa in kvarteret Eldkvarnen för 1,3 miljoner kronor. Här skulle det nya rådhuset ligga, men tanken att placera en så framträdande byggnad på den eftersatta Kungsholmen kom att diskuteras livligt de kommande åren. Saltstänkt utmaning för två arkitekter Medan diskussionerna pågick utlystes en arkitekttävling om rådhusets utformning där till sist Carl Westmans förslag ”Hörn” ställdes mot Ragnar Östbergs förslag “Mälardrott”. De två arkitekterna var goda vänner och Ragnar Östberg sa beundrande om Carl Westmans förslag att ”det är friskt och beundransvärt sjelfständigt, friare arbetadt, nordiskt kärft och äkta byggnadskonst” medan ”mitt hus smakar...
Biografen Draken – en unik biosalong på Kungsholmen

Biografen Draken – en unik biosalong på Kungsholmen

Publiken som anlände till Kungsholmens nya premiärbiograf i september 1938 möttes av en majestätisk drake i tre skepnader. Först som en eldsprutande neonskylt, sedan som en svalkande dryckesfontän i foajén och till sist som en färgsprakande ridå som lyser upp hela salongen. Biografen Draken gjorde verkligen skäl för namnet! Storstilad insats på kort tid Biografen Draken ritades av arkitekt Ernst Grönwall som även har ritat flera andra biografer i Stockholm, bland dem biografen Victoria på Södermalm. Enligt stadsplanen skulle tomten vid Fridhemsplan användas för en biograf så Ernst Grönwall fick i stort sett fria händer vid utformningen. Men byggtiden var kort, enbart sex månader, så grundläggningsarbetet fick påbörjas innan skisserna var klara. Trots det lyckades han skapa en unik biograf i funktionalistisk stil, då en av Stockholms största med plats för inte mindre än 1 125 biobesökare. En mycket ovanlig biosalong Salongen har svagt lutande väggar och ett välvt tak med sex bågar, klädda med paneler av rödbok. Den färgsprakande ridån av Isaac Grünewald är det naturliga blickfånget. Här finns ingen balkong och inget som skymmer sikten. I en egen sektion på den starkt sluttande parketten finns tre rader med ”fästmanssoffor” för två personer. Och längst bak i salongen lär det även ha funnits en telefon vilket uppskattades av läkarna på S:t Görans sjukhus som då kunde nås om en akutsituation uppstod under biobesöket. Biografen är död. Men länge leve drakarna! Biografen lades tyvärr ner 1996 och lokalen används idag som förråd. Men de tre drakarna lever vidare. Den rörliga neonskylten ritades av konstnären Rudolf Persson och konstruerades av den legendariske belysningsingenjören Ruben Morne. Den belönades 1997 med diplomet...
Fattigläkare tog initiativ till Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus

Fattigläkare tog initiativ till Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus

I 1800-talets Stockholm föddes hälften av alla barn utanför äktenskapet. Under århundradets första hälft låg barnadödligheten som mest 40 %. Det var den högsta siffran i hela Europa. Dessutom drabbades kontinenten av en svår koleraepidemi som när den 1834 nådde Stockholm dödade mer än 3 000 människor, varav de flesta på Södermalm och Ladugårdslandet. Fattigläkaren Per Elmstedt lät 1848 testamentera 8 264 riksdaler som blev grundplåten till en stiftelse för sjukvård för fattiga barn. Stadens societetsdamer uppmuntrades att ”medelst tecknade bidrag skynda den sjuka barnaåldern till hjälp och vård”. Barnsjukhuset invigdes i februari 1854 på Kungsholmen. Invigningen följdes av landssorg Till beskyddarinna för det nya barnsjukhuset utsågs kronprinsessan Lovisa som 1850 hade anlänt till Sverige. I giftermålet med Karl XV fick hon två barn, dottern Louise föddes 1851 och sonen Carl Oscar 1852. En komplikation vid förlossningen gjorde att hon därefter inte kunde få fler barn. Och snart skulle även kungafamiljen drabbas av barnadödlighet. Samtidigt med barnsjukhusets invigning 1854 insjuknade den unge kronprinsen plötsligt i mässlingen. Hovläkaren ordinerade kallbad men den felaktiga behandlingen ledde till att kronprinsen drabbades av lunginflammation och avled, bara 15 månader gammmal. Det ledde till att det istället blev Oscar II som efter Karl XV:s död 1872 fick ta över tronen. Barnsjukhuset får ny adress I 45 år låg Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus på Hantverkargatan 14 (hus nr 22-24 med dagens numrering) vid Kungsholmstorg. Här kunde man ta emot 40 sängliggande patienter men antalet utökades snart till 60 sängplatser. Sjukvård, medicin och rådgivning var gratis för stadens fattigaste om de kunde visa upp läkarintyg samt fattigintyg på att familjen var medellös. I december 1899 flyttades barnsjukhuset till ett...
Fredhäll – en högst funktionell stadsdel

Fredhäll – en högst funktionell stadsdel

Fredhäll var namnet på en gammal gård belägen på sydvästra Kungsholmen. Den uppfördes i början av 1800-talet av Olof Tideström som var kassör vid auktionskammaren. Det här var länge en lantlig trakt strax utanför den växande huvudstaden. I början av 1900-talet talades det om att bygga en modern villastad på klipporna mellan Mälarens vatten och Drottningsholmsvägen men det blev inget av planerna. Istället anlade man 1907, på initiativ av Anna Lindhagen, en koloniträdgård som blev en av de tre första i Stockholm.  I början av 1920-talet fanns det nio koloniområden på Kungsholmen med mer än 900 kolonilotter. Idag finns endast Karlbergs-Bro koloniförening kvar, grundad 1909, med 19 lotter som alla är bebyggda. Den ligger vid Karlbergskanalen. Modernt boende i parklandskap Nya planer för bostadsbebyggelse i Fredhäll lades fram i slutet av 1920-talet och några år senare försvann koloniträdgårdarna och en ny stadsdel började växa fram. Mottot var ”stad i park” och intill det moderna bostadsområdet anlades Fredhällsparken, ritad av stadsträdgårdsmästaren Osvald Almqvist. Med Stockholmsutställningen 1930 hade funktionalismen fått sitt stora genombrott i Sverige. Samma år spikades stadsplanen för Fredhäll – ett bostadsområde i typisk funkisstil. Husen har släta, putsade fasader och platta tak och är fritt utplacerade som lamellhus och punkthus i ett parklandskap. Här ville man skapa moderna lägenheter med ljus och luft och nära tillgång till grönområden. Två poeter med tragiska livsöden Gatorna i Fredhäll har fått namn efter ett flertal berömda svenska författare och poeter. Två av dem – Johan Erik Stagnelius och Vitalis (Erik Sjöberg) – levde samtidigt i Stockholm i början av 1800-talet. Båda hade de mycket tragiska livsöden, märkta av sjukdomar, ensamhet och...
Är Kungsholmen stans friskaste stadsdel?

Är Kungsholmen stans friskaste stadsdel?

“Det där Kungsholmen med alla sina lasarett har alltid förfallit mig lite hemsk.” Som författarens alter ego var säkert Arvid Falks åsikt i Röda rummet även August Strindbergs egen. Han flyttade mer än 20 gånger i hemstaden men bodde aldrig på Kungsholmen. Sveriges nav för sjukvård Kungsholmen var länge glest befolkad. I början av 1800-talet bodde här inte mer än 3 000 personer. Och under 1900-talet ökade befolkningen med enbart 15 000 personer, från 35 000 till 50 000 invånare. Det är lite typiskt för den här stadsdelen som alltid har skyndat långsamt. Men Kungsholmen har bidragit till Stockholms utveckling inom flera områden, inte minst sjukvården. På Hantverkargatan invigdes Serafimerlasarettet 1752, Sveriges första undervisningssjukhus. Det startades och drevs med hjälp av inkomster från fattigmedel, kollekt från kyrkan, avgifter från tobakstullar, olika insamlingar samt försäljning av kortlekar (!) och ett lasarettslotteri med dragning varje månad. Den första tiden fanns här endast 8 sängar. Liv och död på samma gata På andra sidan Hantverkargatan startades Karolinska Institutet 1810 för att utbilda fältskärer  (stora bilden) – kirurger som skulle lära sig att snabbt utföra amputationer på krigsfältet. Här fanns gott om likmaterial att öva på. I samma hus låg bårhuset som ständigt fylldes på med människor som mördats, begått självmord, hittats döda på gatorna eller avlidit på försörjningsinrättningen några kvarter bort.  En liten bit längre upp på Hantverkargatan låg kurhuset Eira där ”lösa och osedliga” kvinnor besiktigades i stadens försök att bemästra prostitutionen.  Att behandla hud- och könssjukdomar var länge en specialitet på flera av Kungsholmens medicinska inrättningar.  Och ytterligare ett kvarter längre bort  låg Allmänna barnbördshuset. Här på Dysterholmen möttes livet, lusten och döden...
Sidan 2 av 212