Karlsviks fabriker startades 1857 för att tillverka tunna tyger till fruntimmerskläder. Men rätt snart övergick man till att istället tillverka halvylletyger. De var inte modekänsliga och hade dessutom en större marknad. På 1870-talet fanns här 360 anställda som arbetade 12 timmar om dagen vid vävstolarna. Men konkurrensen från utlandet blev till slut för hård och 1877 lades verksamheten ner.

Patenterad gjuterimetod blev affärsidé

I fabrikslokalerna lät ingenjörerna Edvard Faustman och Petter Östberg starta ett gjuteri 1878. Affärsidén utvecklades snart med en unik gjuterimetod kallad mitisprocessen. Patentet köpte man av uppfinnaren Gustaf Wittenström som hade kommit på en metod att smälta mjuk götmetall – mitisjärn – i en oljeeldad degel. Mitis betyder “mjuk” på latin. Verksamheten drog igång 1885 och fram till 1912 tillverkades här jordbruksmaskiner och arbetsredskap som hammare, skruvnycklar och hovtänger.

Med fickorna fulla av pengar

Unik gjuterimetod på Karlsviks fabriker

Unik gjuterimetod på Karlsviks fabriker

Verksamheten vid Karlsviks fabriker drevs av Petter Östberg som även ägde en fabrik för förnickling och en verkstad för fotogenmotorer. Petter Östberg var känd som en vågad affärsman med många idéer som gärna gick omkring med tusenlappar i västfickorna. Nästa företag startade han 1896 för att “bereda tillgång på lämpliga och sunda bostäder för den mindre bemedlade befolkningen samt verka för hyresgästernas trevnad och höjande i moraliskt hänseende”. Bostadsbolaget fick namnet Fridhem efter läget intill Fridhemsgatan.

Värdefulla bekvämligheter och billiga hyror

Bostadsbolaget Fridhem försåg lägenheterna med “värdefulla bekvämligheter såsom vatten- och avloppsledning, kokgas, tambur, skafferi, garderob, särskild källare och särskilt vindskontor”. Rummen hade bara ett fönster för att ge mer plats åt möbler. Torrklosetterna placerades i trappuppgångarna och på innergården skapades en lekplats för barnen. I huset fanns även ett gemensamt badrum och sex tvättrum samt en likbod. Köken gjordes små för att motverka inneboendesystemet. Att hyra ut kökssoffan eller en plats på köksgolvet var annars vanligt i bostadsbristens Stockholm.

Fullt av ungar i Tegeltraven

Huset tog upp ett hela kvarteret Slaggen och gick under namnet “Tegeltraven” eller “Kärringträtan”. De 215 lägenheterna var fördelade på 180 ettor och 11 tvåor samt 24 rum med spis. De delade på 40 torrklosetter. Kvarteret fylldes snabbt med ungar, 1913 bodde hela 1 662 personer här, varav 662 var barn under femton år. Bostadsbolaget Fridhem upphörde 1946 och ett tag var huset rivningshotat innan det köptes av HSB på 1970-talet. Idag finns här bostadsrättsföreningen Fridhem nr 126. Karlsviksgatan och Mitisgatan samt kvartersnamnen i området påminner om fabrikstiden; Karlsvik, Gjuteriet, Gjutformen, Vapensmeden, Lavetten och Kulsprutan. Här låg ett tag även Stockholms vapenfabrik, men det är en annan historia.