Tomten föddes på Norrmalm

Tomten föddes på Norrmalm

Tegnérgatan hör väl inte till de allra charmigaste på Norrmalm. Men två stora kulturpersonligheter har bott här. Det var till det då nybyggda hörnhuset på Drottninggatan som August Strindberg flyttade 1908. Här bodde han de sista fyra åren av sitt liv. I kvarteret intill en liten bit längre ner i backen på Tegnérgatan bodde Jenny Nyström under större delen av sitt liv. Och här  i hennes ateljé tillkom de allra flesta av hennes älskade teckningar – inte minst alla tomtenissar. Så jultomten är född på Norrmalm! Själv kom Jenny Nyström (1854-1946) från Kalmar. Genombrottet som illustratör kom när hon visade några teckningar av en tomte för Viktor Rydbergs saga som sedan publicerades i “Lille Viggs äfventyr på julafton” 1875.  Hit till Tegnérgatan 37 flyttade hon som nygift 1887. Maken Daniel Stoopendal var sjuklig så det var mestadels Jenny som stod för försörjningen och i ateljén skapades tiotusentals teckningar genom åren. Från bagare till backar till en prost Mitt emot Jenny Nyströms hus låg under 1600-talet bagare Frans Hindricks tomt som sträckte sig  mellan Drottninggatan och Holländargatan.  Den här delen av gatan kallades då Bagare Twärgränden eller Bagaregränden. Från 1728 dyker plötsligt ett annat namn upp – Trebackarlånggatan – och det lever kvar till 1885 då gatan döps om efter skalden och biskopen Esaias Tegnér. En meningslös namnändring då han aldrig har bott här och inte har någon anknytning till området. Nästa gång du kommer hit, gå upp till Tegnérlunden och blicka ut över gatan i hela dess långa sträckning så kan du räkna till en lång gata med… en, två, tre...
Svartbröder och röda revolutionärer

Svartbröder och röda revolutionärer

Gatumyllret under medeltiden utgjordes inte bara av stadsbor, lokala hantverkare och tillresta köpmän utan även av kringvandrade tiggarmunkar som ville sprida den kristna läran. På Stockholms gator fanns såväl gråklädda Franciskanermunkar som svartbröder från Dominikanerorden. Bot och bättring för folk och fä Svartmangatan var en av den medeltida stadens huvudgator och kallades “gatan som man går från stora torget till svartbröderna”. Av kung Magnus Eriksson fick Dominikanerorden en tomt i den sydöstra delen av staden där deras konvent byggdes 1343. Hit vallfärdade människor från hela Mälardalen för att tillbe altartavlan Helga Lösen som hade undergörande krafter. Det finns 82 mirakelberättelser nedskrivna från svartbrödernas kloster varav de flesta gäller feber, benbrott, kolik, dövhet och förlamning. Men man har även lyckats rädda en drunknad (!) pojke och en och annan häst har också botats. Klostret stängdes under reformationen och det mesta har rivits men delar av härbärget finns kvar, en liten källare som ligger dold bakom en järnport på Södra Benickebrinken. Här kan du läsa mer om Svartbrödraklostret. Från själasörjare till samhällsomstörtare Femhundra år senare pågick en helt annan sorts verksamhet på Svartmangatan. I ett bakre rum på Café International höll Socialdemokratiska Arbetarklubben hemliga möten på 1880-talet där arbetsvillkoren och de sociala orättvisorna i det framväxande industrisamhället livligt diskuterades. Dessa sammankomster bevakades noggrant från ett fönster tvärsöver gatan och polisen registrerade alla som kom och gick. Mötesdeltagarna sågs som samhällsomstörtare och August Palm och Hjalmar Branting kom senare att hamna i fängelse för “smädelse av regering och riksdag”. Här på Svartmangatan 11 startades under den här tiden flera fackförbund, bland dem Svenska Jern- och Metallarbetareförbundet som har satt upp en minnesplakett...