Stockholm Stories blogg
Nyfiken på Stockholm? Här bjuder vi på berättelser från de olika stadsdelarna. Och ibland besöker vi städer någon helt annanstans.
Adolf Fredriks skola – Plugg med tongivande fasad
I början av 1900-talet förändrades skolan. Undervisningen breddades och även skolhusen fick en ny utformning med Georg A Nilsson som tongivande arkitekt.
Potatiskravallerna på Södermannagatan
Den svåra matbristen under första världskriget ledde till långa matköer och hungerkravaller på Stockholms gator. De som sa ifrån riskerade att gripas av polisen.
Teaterrebeller och hasardspel på Kungsträdgårdsgatan
Kungsträdgårdsgatan var festligare förr när den kantades av privatpalats, teatrar och populära krogar. Häng med på en promenad i slutet av 18oo-talet och se några av husen som har försvunnit.
Garvarkungarna på Kungsholmen
På 1640-talet flyttade de första garvarna till Kungsholmen. Idag påminner Garvargatan, Jakob Westinsgatan och Garvar Lundins gränd om en epok som varade i mer än 250 år.
Gamla stan, vad du tjusar mig med dina gränder
Hur skildras Gamla stan på film? När stadsdelen dyker upp på vita duken får den ofta gestalta en smutsig och charmig slum med fattiga men lyckliga människor.
Gasen i botten för Ostermans marmorhallar
Hans Osterman var en pionjär inom bilbranschen och stockholmarna vallfärdade till hans marrmorhallar vid Stureplan. En marmortavla påminner om verksamheten.
Tre Hjalmar i Vasastan
Tre män som alla bär förnamnet Hjalmar – Stolpe, Branting och Söderberg – har anknytning till Vasastan, en ung stadsdel som växterfram åren runt 1900.
Takträdgården i Götgatsbacken
Wilhelm Klemming var en nytänkande arkitekt med gröna fingrar och en förkärlek för takträdgårdar som har lämnat efter sig två mycket speciella fastigheter i Stockholm.
Missa inget i bloggen!
I Stockholm Stories blogg kan du läsa om platser, händelser och människor genom tiderna. Äldre bilder kommer oftast från Stadsmuseet och Wikipedia. Prenumerera på bloggen så får du artiklarna via mejl. Trevlig läsning!
Staden vars skönhet och charm förför och berör, hjältekronan som gömmer legenden om mirakel och berättelser om svunna tider som väcker nyfikenhet och lockar till reflektioner om vår egen tid.
Inspirationen till logotypen har hämtats från kontrasterna mellan dåtid och nutid. Skyddshelgonet Sankt Eriks härligt ”funkiga” krona på stadssigillet från 1376. Och Futura från 1927 som skapades som ”typsnittet för vår tid”. Det används på Stockholms gatuskyltar sedan 1940-talet.
Stockholm – En hållbar huvudstad
Stockholms stadsdelar har alla sin unika särprägel. Med aktiviteter för familjer, föreningar och företag vill vi bidra till att främja en hållbar stadsmiljö och ett inkluderande stadsliv. Inom Agenda 2030 stödjer vi bland annat Mål 11 – Hållbara städer och samhällen – för att skydda stadens kulturarv och naturarv. Läs mer om vårt engagemang för hållbar utveckling.