Essingeöarna – Plats för entreprenörer och en eremit

Essingeöarna – Plats för entreprenörer och en eremit

De två Essingeöarna nämns i brev från Johan III och Erik XIV på 1500-talet. En teori är att namn som Äsingen, Hässingen, Esingen och Hessingen är varianter av namnet Åsö och har bildats efter Åsön, den gamla benämningen på Södermalm.

Under 1700-talet beskrivs Stora Essingen som ”beväxd med Eek, Gran- och Tallskog” samt ”mycket oländig och med stora berg öfwer alt upfyld”. Lilla Essingen ”är äfwen oländig och bergachtig, icke med särdeles skog undantages ahl- och hasselbuskar”.

Trots den oländiga terrängen var de båda Essingeöarna populära utflyktsmål och under 1700-talet fanns här både krogar och värdshus. Fram till 1916 tillhörde Essingeöarna Bromma socken som då införlivades med Stockholms stad. Idag tillhör de Kungsholmens stadsdelsområde och kallas kärleksfullt för ”Storan” och ”Lillan” av invånarna.

LILLA ESSINGEN

Under 1800-talet tillbringade välbeställda borgare gärna sina somrar på Lilla Essingen. Deras pampiga sommarvillor hade rogivande namn som Sans Souci, Skogshyddan, Karlsberg, Lisenborg, Lugnet och Idasro samt Montebello som betyder ”vackert berg”.

Stora delar av marken på Lilla Essingen var privatägd och när den siste markägaren, grosshandlare Hugo Mattsson, avled 1904 såldes hans markområden till olika företag vilket märks på många av gatunamnen. De flesta sommarvillorna revs på 1930-talet men grosshandlare Mattssons familj har fått ge namn åt Josefinavägen och Dagnyvägen.

Sverige vs America

Skonerten Sverige från 1852 (målning P V Cedergren)

Skonerten Sverige från 1852 (målning Pehr Wilhelm Cedergren)

Essinge Warf startades 1849 av den skicklige skeppsbyggmästaren Johan Fredrik Andersson. Två år senare reste han tillsammans med sin gode vän, skeppsbyggaren och marinmålaren Pehr Wilhelm Cedergren, till England för att studera engelskt skeppsbyggeri.

Med sig hem hade han avritningar av den nybyggda kappseglingsskonerten ”America” som 1851 hade vunnit en kappsegling runt Isle of Wight (föregångaren till America’s Cup). På sitt varv på Lilla Essingen lät Johan Fredrik Andersson  bygga en snarlik kopia, den tvåmastade skonerten ”Sverige”.

De två segelbåtarna deltog 1852 i en kappsegling vid Isle of Wight där ”Sverige” hamnade på en hedervärd andra plats med en marginal på endast 26 meter till vinnarbåten “America”. Skeppsbyggmästare Andersson avled tyvärr i kolera 1854 och några år senare var hans änka tvungen att lägga ner varvsverksamheten.

Beresta fotogenkök och den första dammsugaren

Det sotfria fotogenköket Primus uppfanns 1892 av F.W Lindqvist och J. V. Svensson och 1907 var Primus AB:s fabrik på Lilla Essingen klar för inflyttning. Primusköket har fått följa med på två polarexpeditioner – till Nordpolen med Andrée 1897 och till Sydpolen med Amundsen 1911. Och 1953 bestegs Mount Everest av Sir Edmund Hillary och Tenzing Norgay som givetvis hade med sig ett Primuskök.

Lux 1 - Sveriges första dammsugare!

Lux 1 – Sveriges första dammsugare!

Den första svenska dammsugaren för hushåll tillverkades 1912 på Lilla Essingen av Elektromekaniska AB. Den hade utvecklats av Axel Wenner-Gren och ingenjören Sven Carlstedt och fick namnet Lux 1. Dammsugaren vägde hela 14 kg och kostade inte mindre än 350 kr  vilket motsvarar 17 400 kr i dagens penningvärde.En lyxartikel som få hade råd med. Men den var början till en hushållsrevolution.

1919 startades Electrolux när Elektromekaniska AB slogs ihop med Lux AB som tillverkade fotogenlampor för utomhusbruk. Dammsugaren blev med tiden en storsäljare som sedan följdes av kylskåp, hushållsassistenter och diskmaskiner. Electrolux fanns kvar på Lilla Essingen fram till 1999 då man flyttade till Kungsholmen.

STORA ESSINGEN

Terrängen på Stora Essingen är kuperad och under lång tid fanns få byggnader här. På den södra delen av ön låg ett värdshus som var ett populärt mål för båtutflykter. Den som inte hade egen båt kunde låta sig ros hit av Stockholms roddarmadammer. I Fredmans Epistel N:o 48 sjunger Carl Michael Bellman om ”Ulla Winbladhs hemresa från Hessingen i Mälaren en sommarmorgon 1769”. Värdshuset stängdes 1876 men kägelbanan fanns ännu kvar vid sekelskiftet 1900.

Först under 1870-talet började ön bebyggas. De första husen var sommarstugor för innerstadsbor med fantasifulla namn som Linneaborg, Selmyhill, Stenkulla, Marieudden, Sommarro och Junohäll. Stora Essingen fick sin första landförbindelse 1917 i form av en flottbro. En bro för biltrafik öppnades 1928.

Strykerskor, en ångbåt och en eremit

Lastbilar på Stora Essingebron 1928 (Foto Stockholms hamn, SSM)

Lastbilar på Stora Essingebron 1928 (Foto Stockholms hamn, SSM)

En stadsplan för Stora Essingen lades fram 1925 och här finns bara en (!) gata men desto fler vägar, varav de flesta har fått namn efter terrängen och de gamla sommarvillorna. Och så Strykerskevägen och Tvätterskevägen som påminner om Essinge Ångtvätt som startades 1909. Företaget bidrog till att Stora Essingen fick elektricitet 1920. Året därpå köptes ångbåten “Lennart” som döptes om till “Essinge Ångtvätt II” och användes för att transportera personal till och från ön. Essinge Ångtvätt brann ner 1962.

Stora Essingen var länge glest befolkad, 1920 bodde här endast 1250 personer. Det förklarar kanske varför enstöringen Anders Pålsson Arlander valde att flytta hit. Han var en djupt religiös man som större delen av sin tid levde som eremit, bland annat i Hagaparken. Där hade han skrivit ”Uppenbarelseboken”, en femhundra sidor tjock bok om ”världs- och kyrkohistoria för Guds folk”.  På Stora Essingen bodde han under några år på 1920-talet i en hydda i skogen. Eremitvägen är döpt efter honom.

Essingeöarna har en egen hembygdsförening där du kan läsa mer om öarnas spännande historia.