Warning: Use of undefined constant headerfavicons - assumed 'headerfavicons' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /storage/content/43/171243/stockholmstories.se/public_html/wp-content/plugins/favicons/favicons.php on line 2188 Warning: Use of undefined constant headerfavicons - assumed 'headerfavicons' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /storage/content/43/171243/stockholmstories.se/public_html/wp-content/plugins/favicons/favicons.php on line 2204 Warning: Use of undefined constant headerfavicons - assumed 'headerfavicons' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /storage/content/43/171243/stockholmstories.se/public_html/wp-content/plugins/favicons/favicons.php on line 2220 Philadelphias stadsplan – en tidig modell för modern stadsutveckling

Philadelphias stadsplan – en tidig modell för modern stadsutveckling

Philadelphias stadsplan – en tidig modell för modern stadsutveckling

Kolonin Nya Sverige

Delar av den 600 km långa Delawarefloden utgör gränsen mellan Pennsylvania och New Jersey. Vid flodens utlopp i Delawarebukten anlades den svenska kolonin Nya Sverige 1638. Bakgrunden till bosättningen var handelsföretaget Nya Sverige-kompaniet som 1637 hade bildats under ledning av rikskansler Axel Oxenstierna och Peter Minuit, den holländske köpman som 1626 hade köpt området Manhattan för 60 gulden till kolonin Niew Amsterdam.

Holländarna hade inte nog med bosättare för att befolka sin koloni i den nya världen. Tanken med samarbetet mellan Sverige och Holland var att skapa en ny handelspost i Nordamerika. I augusti 1637 avseglade fartyget Kalmar Nyckel från Sverige med en besättning av 24 soldater och 20 sjömän under ledning av Peter Minuit. Efter en hård seglats över Atlanten kunde han den 29 mars 1638 för Sveriges räkning skriva på ett avtal om köp av mark från Lenapestammen. Här vid The Rocks på Delawareflodens västra strand grundades kolonin Nya Sverige i det område som idag ingår i de äldsta delarna av Philadelphia i Pennsylvania. Här byggdes de första svenska timmerhusen i USA.

Religionsfrihet och broderlig kärlek

Grundaren William Penn pryder tornet på City Hall

I England hade den kristna rörelsen Religious Society of Friends – mer känd som kväkarna – bildats på 1650-talet. William Penn var son till en adelsman och efter att 1665 ha lämnat den anglikanska kyrkan valde han att bekänna sig till kväkarnas tro. För att hjälpa sina nya trosfränder att komma undan de religiösa förföljelserna i Europa började William Penn söka efter en lämplig plats för att bygga en koloni.

I Nya Sverige vid Delawarefloden hade motsättningarna ökat och 1655 tog holländarna över den svenska kolonin. Efter 1664 ingick området i det brittiska imperiets kolonisering av Nordamerika. Men flertalet av de fyrahundra svenskarna valde att stanna kvar och tilläts lokalt självstyre med en egen kyrka och domstol. Idag är Gloria Dei från 1678 Philadelphias äldsta kyrka och går under smeknamnet ”Old Swedes’ Church”.

Våren 1681 utsåg Charles II av England William Penn till arvtagare av området vid Delawarefloden som ersättning för en gammal skuld till Penns far. Egendomen blev början till delstaten Pennsylvania (latin för ”Penns skogsland”). Här lät William Penn 1682 grunda Philadelphia som huvudstad i kväkarnas koloni. Stadens namn kommer av grekiskans “philos” (kärleksfull) och “adelphos” (broder) – därav smeknamnet “City of Brotherly Love”.

En stadsplan som främjar hälsan

Philadelphias stadsplan från 1682

William Penn hade upplevt hur hemstaden London 1666 ödelagts av bränder och sjukdomar och önskade att Philadelphia “never be burnt and always be wholesome”. Hösten 1682 fick stadsplaneraren Thomas Holme i uppdrag att rita en modern hamnstad som enkelt skulle kunna utvidgas.

Området mellan Delawarefloden och Schuylkill River delades in en rutnätsplan där huvudgatorna leder fram till vattnet på båda sidor. Det gav invånarna direkt tillgång till färskt dricksvatten och underlättade transporter vilket skulle främja handeln i den växande staden.

Gatornas funktion avgjorde bredden och man var generös med utrymmet – de åtta huvudgatorna har en bredd på 30 meter medan de tjugo korsande gatorna är hälften så breda. Kvarteren planerades med ett hus i mitten av tomten omgivet av gräs och en liten fruktträdgård. Man placerade även ut fyra öppna torg som skulle fungera som gröna lungor för stadsbornas rekreation. Grönskan inspirerade till gatunamn som Cherry Street, Chestnut Street, Spruce Street, Vine Street och Walnut Street.

Frihetens vagga är förebilden för stadsutveckling

USA:s självständighetsförklaring undertecknades i The Assembly Room den 4 juli 1776 (Foto Maria Lindberg Howard)

Stadskvarteren närmast Delawarefloden bebyggdes först. Hit flyttade Benjamin Franklin 1723 där han öppnade ett boktryckeri på Market Street och startade The Library Company, USA:s första bibliotek. På 1750-talet hade Philadelphia 40 000 invånare och den mest trafikerade hamnen, näst efter London.

Ett par decennier senare avgjordes de 13 nordamerikanska koloniernas öde i Philadelphia när de förklarade sig fristående från det brittiska imperiet. Den 4 juli 1776 undertecknades USA:s självständighetsförklaring i The Assembly Room i Pennsylvania State House (numera kallat Independence Hall) på Chestnut Street. Från 1790 fungerade Philadelphia som den unga nationens huvudstad tills kongressen i november 1800 flyttades till den nybyggda staden Washington, placerad i det federala District of Columbia som är neutralt gentemot delstaterna.

Utöver sin politiska historia har Philadelphia haft stor betydelse för den långsiktiga utvecklingen av USA:s städer. Det rätvinkliga gatunätet med sina breda gator, symmetriska kvarter, generöst tilltagna torg och lummiga parker har fått stå modell för många andra amerikanska städer – inte minst New Yorks välkända ”grid plan” som 1811 togs fram för Manhattan.

Lästips:

Philadelphia City Planning Commissions vision (Philadelphia 2035)