Warning: Use of undefined constant headerfavicons - assumed 'headerfavicons' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /storage/content/43/171243/stockholmstories.se/public_html/wp-content/plugins/favicons/favicons.php on line 2188 Warning: Use of undefined constant headerfavicons - assumed 'headerfavicons' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /storage/content/43/171243/stockholmstories.se/public_html/wp-content/plugins/favicons/favicons.php on line 2204 Warning: Use of undefined constant headerfavicons - assumed 'headerfavicons' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /storage/content/43/171243/stockholmstories.se/public_html/wp-content/plugins/favicons/favicons.php on line 2220 New York – unik stadsplanering i städernas stad

New York – unik stadsplanering i städernas stad

New York – unik stadsplanering i städernas stad

Av New Yorks fem stadsdelar är det Manhattan som går under benämningen ”The City”. Men frågar du boende efter en vägbeskrivning till stadens centrum blir de bara förvirrade. Manhattan har inget centrum. Här talar man om Uptown (norr om 59th Street), Midtown (mellan 14th och 59th Street) och Downtown (söder om 14th Street).

Nieuw Amsterdam 1660

Nieuw Amsterdam, Castello Plan 1660 (Wikipedia)

Från Straat till Street

Begijn Gracht, Brugh Straet, Maagde Paatje, de Waal Straat, Bouwerij och Brede Weg. Namn man kanske inte direkt förknippar med New York, staden där  majoriteten av gatorna är numrerade. Men Beaver Street, Bridge Street, Maiden Lane, Wall Street, Bowery och Broadway finns alla kvar i resterna av den holländska koloni som grundades 1624 på Manhattans sydspets.

Vägen i Björkbarkslandet

I Nieuw Amsterdam hette stadens bredaste gata egentligen De Heere Straat (Gentleman’s Way) men den kallades ofta just för ”Brede Weg”. Liksom andra holländska gatunamn översattes det när engelsmännen tog över kolonin 1664 och döpte om den till New York. Broadways tidigaste namn har däremot försvunnit. Den stig som urbefolkningen använde vid sina kontakter med nybyggarna kallades Wickquasgeck vilket betyder ”björkbarksland”. Tillsammans med Manahatta, som betyder ”ön med många kullar”, målar det upp en bild av hur landskapet såg ut.

Manhattan 1782 (Wikipedia)

Staden växer sig större inåt

Nieuw Amsterdam var en för tiden typisk europeisk fästningsstad. Jämför man med Castello Plan finns delar av det ursprungliga gatunätet i stort sett kvar. New York växte snabbt utanför befästningsmuren och fungerade åren 1785–1790 som USA:s huvudstad.

I början av 1800-talet hade Manhattan ca 60 000 invånare och man ville ta fram en stadsplan för den fortsatta utvecklingen. Ön har en yta av endast 59 kvm och de inre delarna bestod till stora delar av bergknallar eller svampig våtmark av lägre kvalitet. Att kunna stycka av och sälja tomter skulle bidra med viktiga inkomster till stadskassan.

Manhattan Grid (Wikipedia)

Kartläggning med livet som insats

De grundläggande egenskaperna hos en rutnätsplan avgörs av dimensionerna mellan kvarterens storlek och gatornas bredd. Vid den första kartläggningen skissade Casimir Goerck på tre avenyer i nord-sydlig riktning med 275 meters mellanrum samt gator i öst-västlig riktning med 60 meters mellanrum. Det gav tomterna en standardstorlek på 20 000 kvm. Den allmänna gatubredden beräknades till 18 meter medan 15 gator fick bredden 30 meter.

Efter långa arbetsdagar i de bergiga, svampiga och myggtäta markerna insjuknade Casimir Goerck i gula febern och avled hastigt 1798. Arkitekten Joseph François Mangin fortsatte arbetet och efter revideringar av lantmätaren John Randel Jr landade man 1811 i The Commissioner’s Plan som finslipades ytterligare.

Resultatet var en rutnätsplan som sträckte sig från 14th Street till 155th Street utan att ta hänsyn till öns skiftande topografi och markförhållanden. Sedan dess har ytterligare bostadsytor lagts till. Men Casimir Goercks beräkningar stämmer fortfarande väl in på utformningen av dagens kvarter och gator.

Långsiktig stadsplanering och reglering

Att förverkliga The Manhattan Grid tog 60 år. Samtidigt som staden bebyggdes vidareutvecklades nya lösningar för moderna kommunikationer enligt rutnätsplanens mönster. När staden började byggas alltmer på höjden krävdes reglering och från 1916 hade arkitekter ”The Zoning Resolution” att förhålla sig till som reglerade husens höjd och bredd. För arkitekter fungerade byggreglerna som en broms men de inspirerade även att tänka nytt, bland annat “setbacks” (indragna fasadpartier) som är så typiska för skyskrapor som t ex Empire State Building, Chrysler Building och Rockefeller Center.

Det övergripande rutnätet och den långsiktiga stadsplaneringen gjorde att New York kunde växa snabbt. Under 1800-talet ökade befolkningen på Manhattan från 60 000 invånare till 1,8 miljoner invånare*. Ett strikt reglerat rutnät där majoriteten av kvarteren har liknande storlek skapar fler möjligheter att snabbt ta sig fram i staden. Det gör det också enklare att beräkna tid och avstånd vilket underlättar transporter. Diagonala gator som Broadway lades senare till i rutnätsplanen vilket ytterligare förenklade framkomligheten.

* City of New York & Boroughs: Population & Population Density from 1790

Östra sidans avenyer

Den ursprungliga rutnätsplanen har längsgående avenyer numrerade från ett till tolv. Men fler avenyer har tillkommit så det gäller att inte räkna fel! Mellan 3rd Avenue och 5th Avenue ligger Lexington Avenue, Park Avenue (4th Avenue) och Madison Avenue. Längst österut på Upper East Side finns även York Avenue och East End Avenue. Och på Lower East side ligger Avenue A-D öster om First Avenue.

6 ½ Avenue är en gågata

Även 6th Avenue har ett namn, sedan 1945 heter den Avenue of the Americas. Men även om namnet står på gatuskyltarna används det sällan i dagligt tal. Inklämd mellan 6th Avenue och 7th Avenue ligger 6 ½ Avenue, en 400 meter lång gågata som sträcker sig mellan West 51st Street och West 57th Street. Gågatan skapades 2012 på förslag av The Friends of Privately Owned Public Spaces.

Västra sidans avenyer

På öns västra sida byter avenyerna namn i höjd med Central Park: Central Park West (8th Avenue), Columbus Avenue (9th Avenue), Amsterdam (10th Avenue) medan 11th Avenue kallas West End Avenue. Närmast Hudson River ligger 12th Avenue som delvis är en motorväg med olika namn – West Side Highway och Henry Hudson Parkway – för olika delar av sträckan. Sedan 1999 är det officiella namnet Joe DiMaggio Highway.

Hedrade medborgarrättskämpar

Även i den nordliga änden av Manhattan dyker flera namngivna avenyer upp som Paladino Avenue, Pleasant Avenue, St Nicholas Avenue, Edgecombe Avenue, Audubon Avenue, Wadsworth Avenue, Fort Washington Avenue och Sherman Avenue. Flera av dem har också bytt namn. Redan 1887 döptes 6th Avenue om till Lenox Ave efter filantropen James Lenox. Hundra år senare lades namnet Malcom X Boulevard till för att hedra medborgarrättskämpen. Här i Harlem har flera gator fått namn efter framträdande politiker och medborgarrättsaktivister som Frederick Douglass, Dr Martin Luther King och Adam Clayton Powell Jr. Den som har följt Broadway till fots hela vägen hit från Manhattans sydspets har gått 21 km.

Adressering efter väderstreck

Houston Street (som trots stavningen uttalas How-ston) i Downtown Manhattan är uppkallad efter den brittiske advokaten William Houstoun vars förmögne svärfar hade egendomar i området. Norrut med start från Houston Street börjar de numrerade gatorna – på den östra sidan med E 1st Street och på den västra sida med W 3rd Street då Grenwich Village har kvar ett äldre gatunät. Det är 5th Avenue som utgör gränsen mellan öst och väst.

Plan för Central Park av Olmsted och Vaux 1868 (Wikipedia)

USA:s första anlagda park

I rutnätsplanen ingick flera mindre parker men i mitten av 1800-talet inleddes diskussioner om anläggningen av en större park liknande de som finns i europeiska städer.

Ett 3,41 kvm stort område mellan Upper West Side och Upper East Side med 59th Street i söder och 110th Street i norr valdes ut. The Board of Commissioners of Central Park utlyste 1857 en designtävling som vanns av landskapsarkitekterna Frederick Law Olmsted och Calvert Vaux med sitt förslag Greensward Plan.

Liksom Manhattan är Central Park indelad i tre delar: North End, Mid-Park och South End och har 20 000 träd, sju sjöar, ett trettiotal broar och ett tjugotal lekplatser för barn. För att hedra mångfalden hos invånarna i New York har parkens tjugo entréer fått namn som Pioneers’ Gate, Miners’ Gate, Women’s Gate, Inventors’ Gate, Children’s Gate, Artists’ Gate, Merchants’ Gate, Mariners’ Gate, Farmers’ Gate och Warriors’ Gate. Central Park är den första anlagda parken i USA.

Lästips:

American Institute of Architects (AIA New York)

Department of City Planning (NYC Planning)

The Master Plan of Manhattan (Greatest Grid)

Museum of the City of New York (MCNY)

New-York Historical Society (NYHS)

The Skyscraper Museum (Skyscraper)

Central Park Conservancy (Centralparknyc)

The Friends of Public Open Spaces (POPS)