Sjutton år gammal började Bengt Lindroos att rita hus. Några år senare fick han jobb på Sven Markelius arkitektkontor innan han startade eget med kollegan Hans Borgström. Tillsammans skapade de bland annat Kaknästornet som med sina 170 meter är Stockholms läns högsta byggnad.
Kaknästornet invigdes 1967 och är nog för många typiskt för 1960-talets arkitektur. Men när jag bläddrar i boken ”X 1960 – Tio byggnader som definierade 1960-talet” (Arkitektur förlag, 2019) är det istället en annan av Bengt Lindroos byggnader som lyfts fram – Metrohuset i Södertälje. Ett annorlunda hus som liksom Kaknästornet hörde till hans favoriter.
Metrohuset bryter mot byggnormen
Det var arkitekten Hans Asplund som 1950, när han fick se ritningarna till Villa Göth i Uppsala, lite skämtsamt myntade uttrycket ”neo-brutalism”. Typiskt för stilen är materialet rå betong samt att låta de tekniska detaljerna tydligt visa byggnadens funktion som en naturlig del av formgivningen.
Själv ritade Hans Asplund parkeringshuset Parkaden på Regeringsgatan i Stockholm som invigdes 1965. Det är ett bra exempel på brutalism där fasadelementens snillrika siffermönster tydligt markerar våningsplanen 1-6 och gör det lättare att komma ihåg var bilen har parkerats. Byggnaden är blåklassad som ett tidstypiskt exempel för 1960-talets brutalism.
Metrohuset i betong, sågat virke och klinker (Foto Maria Lindberg Howard)
Det hus som Bengt Lindroos ritade åt snabbköpskedjan Metro i Södertälje 1964 bryter däremot mot byggnormen inom brutalismen. Utöver de kraftiga pelarna i rå betong använde han även andra material som rostfärgat klinker och falurött sågat virke. Ingenting i fasaden avslöjar att denna kommersiella byggnad även består av en bostadsdel i flera våningar. Det greppet gör Metrohuset ovanligt för sin tid och även det bör klassificeras och bevaras för framtiden.
Bokserie om 1900-talets arkitektur
Det är arkitekten Ola Andersson som i ”X 1960 – Tio byggnader som definierade 1960-talet” berättar historien bakom Metrohuset samt hur kraven på sanning, ärlighet, konsekvens och realism i arkitekturen lade grunden till modernismen under 1900-talet.
Bland de byggnadsverk i Stockholm som uppmärksammas i boken finns Östermalms tunnelbanestation, Wenner-Gren Center och IKEA i Kungens kurva. Det är den första i en bokserie som ska lyfta fram arkitekturen under 1900-talets decennier.
Tips och källor
Läs mer och beställ boken från Arkitektur förlag.
