Fortsätt till Norrmalmstorg utan att passera GÅ

Alla som någon gång har spelat Monopol vet att det gäller att bli den som först landar på Norrmalmstorg. Därefter kan det bli ohyggligt dyrt. Har ägaren dessutom hunnit bygga ett hotell på tomten ligger medspelarna ofta pyrt till.

”Monopoly – The Fast-Dealing Property Trading Game” lanserades i USA 1935 och den svenska versionen av det populära affärsspelet dök upp två år senare. Kanske var det just Citypalatset som inspirerade valet av Norrmalmstorg som den svenska motsvarigheten till Boardwalk.

 

Nydanande arkitektur på Norrmalmstorg

Citypalatset uppfördes 1933 av Torsten Kreuger för Sydsvenska bankens nya huvudkontor. Han köpte tomterna och lät riva två äldre hus i kvarteret Packarhuset längs Norrmalmstorgs västra sida. Några av Stockholms mest namnkunniga arkitekter deltog i arkitekttävlingen: Ragnar Östberg (Stadshuset), Ivar Tengbom (Konserthuset), Albin Stark (Chinateatern) och Cyrillus Johansson (Centrumhuset).

Uppdraget gick till Cyrillus Johannson men Torsten Kreugers krav på fasadmaterial fick arkitekten att dra sig ur då han vägrade att befatta sig med marmorplattor. Istället fick Ivar Tengbom ta över projektet. Han hade startat sitt arkitektkontor 1906 men det stora genombrott kom med Konserthuset som invigdes 1926. I början av 1930-talet bytte Ivar Tengbom stil – från gracil nordisk klassicism till stram funktionalism, en stil som slog igenom stort i Sverige under 1930-talet. I Citypalatset gick han ett steg längre och kombinerade funktionalism med modernism.

Den nya tidens marmor, stål och glas

Citypalatset mäter 57 x 38 meter och tar upp hela kvarteret. Ett kontorshus anpassat för hotell, företag och butiker där hela byggnadskroppen med sin bastanta men eleganta marmorfasad obekymrat tycks sväva en bit ovanför marken tack vare det inglasade butiksplanet längst ner. Allt bärs upp av ett stålskelett konstruerat av byggnadsaktiebolaget Kreuger & Toll, en byggteknik de plockat upp under studieresor till USA i början av seklet. De tre översta våningarna är elegant indragna med takterrasser som löper runt hela huset.

Högst upp i byggnaden fanns Hushållsskolan Margareta som utbildade kockar och kallskänkor. I skolans restaurang kunde stockholmarna provsmaka elevernas nyvunna matlagningskunskaper medan de njöt av utsiktenöver stan. Och på våning sex och sju erbjöd Hotell Stockholm mer långväga gäster 92 moderna hotellrum. I resten av huset fanns kontor för en rad olika företag. Konstruktionen med öppna planlösnignar gjorde att ytorna kunde anpassas efter hyresgästerna.

Torsten Kreuger var noga med bankkundernas första intryck när de steg in genom porten till Sydsvenska banken. Innanför den pampiga entrén på Norrmalmstorg leder en elegant trappa upp till den stora öppna bankhallen, klädd i marmor med stenmosaik i olika grå, svarta och vita nyanser i typisk 30-talsstil samt smäckra detaljer i krom i trappräcken och dörrhandtag. Men efter bara tio år flyttade banken ut och därefter användes den vackra lokalen till olika verksamheter och utställningar.

Neon lyser upp natten

Till butiken i bottenplanet mot Hamngatan vandrade hela Stockholm för att köpa skor. Att så var fallet gick att läsa på fasaden där det stod skrivet  ”alla går till Skoman” (senare ändrat till ”allt fler går till Skoman”) omringat av små män, kvinnor och barn i neon som raskt styrde stegen mot entrén. Där innanför gick herrarna en trappa ner och uppe på första våningen fanns dam- och barnskor.

De långa fönsterbanden på Citypalatsets fasad var skapade för den moderna tidens ljusreklam och här fanns flera andra klassiska neonskyltar. I det nordöstra hörnet mot Smålandsgatan syntes ett flygplan från BEA (British European Airways) i en snurrande spiral lyfta mot skyn. Den kallades ”Stockholms elegantaste anonyma nya ljusskylt” och var tillverkad av Grahams Neon.

Det nordöstra hörnet vid Hamngatan lystes upp av Aftonbladets jättetermometer. Den fjorton meter höga termometern i neon styrdes av åttio kvicksilvertermometrar som slog på strömmen och visade den aktuella temperaturen – från minus 30°C till plus 40°C.

Här serverades stans första Café au Lait

I mitten av 1980-talet ville svenska mjölkproducenter inspirera ungdomar att dricka mer mjölk. En reklamkampanj togs fram där kända caféer och restauranger skulle servera kaffe på typiskt franskt vis i särskilda koppar med texten ”Cafe au Lait” i trikolorens färger.

En barista från Brasserie Lipp i Paris flögs in till Sverige och här i Citypalatset serverades Stockholms första äkta Café au lait, gjord på riktigt espressokaffe med ångad mjölk. Men på de flesta andra ställen gjorde den skriande bristen på espressomaskiner att kopparna istället fylldes med vanligt svenskt bryggkaffe och varm mjölk. Kanske var reklamkampanjen en flopp? Eller så var man helt enkelt långt före sin tid. Precis som Citypalatset. Idag dricks kaffe latte överallt.