När nyheterna spreds från Gamla stan

När nyheterna spreds från Gamla stan

Sveriges äldsta tidning – Post- och Inrikes Tidningar – började ges ut 1645. Från 1720 finns redaktionen på Lilla Nygatan 6. Hit till posthuset skickas varje vecka nyheter som samlats in av landets alla lokala postmästare med Stockholms postmästare som ansvarig utgivare. Under 1800-talet kommer ett mediakluster att växa fram i kvarteren runtomkring.

Litterär tidning med brokigt innehåll

Stockholms-Posten 29 okt 1828

Stockholms-Posten från 1828

Den 29 oktober 1778 startas Stockholms-Posten av skalden Johan Henrik Kellgren, ämbetsmannen Carl Peter Lenngren och bokhandlaren Johan Christopher Holmberg. Redaktionen håller till i hans boklåda på Storkyrkobrinken.

Från början ges Stockholms-Posten ut två gånger i veckan men från 1779 kommer den ut alla dagar utom söndagar. Tidningens inriktning är litterär med prosa och dikter av framstående poeter samt dramarecensioner. Men även läsarna själva bidrar i hög grad med egna insändare, verser och uppsatser. Tidningen finns kvar till 1833.

Från annonsblad till tabloidformat

Musse Pigg-kamraternas märke

Musse Pigg-kamraternas märke

Stockholms Dagblad startas den 2 januari 1824 på Västra Trädgårdsgatan 7, ett stenkast från Slottet. Utgivarna är en notarie G E Lodin och boktryckaren E. A Ortman men snart kliver familjen Walldén in i verksamheten och köper både tidningen och tryckeriet.

Familjen Walldén driver tidningen vidare under många år och den utvecklas från att vara främst ett annonsblad för kungörelser från Överståthållarämbetet till att bli en konservativ tidning med stort politiskt inflytande. Stockholms Dagblad slogs ihop med Stockholms-Tidningen 1931. Men innan dess hann den bli först i Sverige med tabloidformatet och den 17 mars 1930 publicerades den första svenska seriestrippen med Musse Pigg, bara två månader efter originalserien i USA. Det startades även en klubb – Musse Pigg Kamraterna.

Föregångare för den fria pressen

Det första numret av Aftonbladet 1830

Det första numret av Aftonbladet 1830

Under 1820-talet växer den liberala oppositionen och snart ska Stockholm få en ny tidning som öppet vågar rikta skarp kritik mot kungahuset och statsmakten. Det första numret av Aftonbladet kommer ut den 6 december 1830 med programförklaringen:

”En tidning lefver i det offentliga, måste snart göra sig känd sådan den är, och genom sin egen inre halt vinna eller förlora det allmänhetens förtroende, som är ett af de förnämsta villkoren för dess tillvarelse.”

Med sin tidning vill Lars Johan Hierta slåss för den fria pressen och frihandel samt införandet av tvåkammarriksdag. Utgivningsbeviset dras in av hovkanslern otaliga gånger men Hierta utser genast nya ansvariga utgivare. Och genom att varje gång ändra namnet till Det andra Aftonbladet och Det tredje Aftonbladet – ända fram till Det tjugosjätte Aftonbladet – stoppas inte utgivningen.

Vid starten 1830 finns Aftonbladet på Johannisgränd vid Skeppsbron men tre år senare flyttas verksamheten till större lokaler på Lilla Nygatan 13. Då är Aftonbladet redan Sveriges största och mest spridda tidning och efter 21 år som redaktör väljer Hierta att sälja. Åren 1862-1888 håller redaktionen till på Munkbron 8.

Försprång på dagens nyheter

Vid tolv års ålder hade Rudolf Wall 1838 börjat som springpojke på Aftonbladet. Tjugo år senare skriver han artiklar för tidningen samt är Stockholmskorrespondent åt Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning. Men han har tankar på att starta en egen morgontidning.

I början av 1860-talet ges de flesta tidningar fortfarande ut framåt sena eftermiddagen för att redaktionerna ska hinna gå igenom dagens post med tidningar från övriga delar av Sverige och utlandet. Med tågtrafiken får tidningarna tillgång till nyheter i allt snabbare takt, inte minst när Västra stambanan invigs hösten 1862.

”I tanken föddes Dagens Nyheter samtidigt med öppnandet av banan mellan Göteborg och Stockholm. Nu ankom posten hit om kvällarna klockan åtta, således ett par timmar senare än aftontidningarnas utgivningstid. Följande morgon utlämnade posten de ankomna breven och tidningarna.”

Att posten inte genast delas ut utan blir kvar hela natten på tågstationen vid Liljeholmen ger Rudolf Wall en idé. Han övertalar stationsinspektören att prenumerera på de olika tidningarna och låter ett bud hämta dem på stationen redan samma kväll. Det ger hans nystartade tidning ett rejält försprång på dagens nyheter. Nästkommande dag bärs så den nytryckta morgontidningen direkt hem till prenumeranterna, även det ett nytt grepp. Då har de konkurrerande tidningarna inte ens hunnit få gårdagens post.

En lättläst tidning med nyheter av vikt

Dagens Nyheter den 23 december 1864

Dagens Nyheter den 23 december 1864

Det första numret av Dagens Nyheter kommer ut den 23 december 1864. Tidningen består av fyra tättskrivna sidor med text i fyra spalter samt annonser på baksidan. I ledaren skriver Rudolf Wall att ”tidningen skall meddela alla nyheter av vikt och intresse från Stockholm, från landsorten och från utlandet”, att det är ”redaktionens avsikt att med allvar behandla tidens och landets stora frågor” men att man samtidigt ”söker göra tidningen lättläst”. Satsningen på en folklig, liberal tidning blir snabbt en succé.

Dagens Nyheters redaktion och tryckeri låg i det Geijerska huset på Riddarholmen (stora bilden överst). Men då byggnaden snart skulle rivas inför bygget av järnvägen flyttade tidningen redan året därpå till Stora Nygatan 16. Där blir man kvar i nio år. Men när sammanbindningsbanan har dragits fram genom Gamla stan och Centralstationen öppnar på Vasagatan 1871 blir istället Klarakvarteren tidningarnas nya hemvist och Gamla stan töms på redaktioner och tryckerier.

På Riddarhustorget är statyn över Aftonbladets grundare Lars Johan Hierta det enda som idag påminner om att de här kvarteren en gång var Stockholms mediakluster.

Tidningar i Gamla stan

Aftonbladet (Johannisgränd, Lilla Nygatan, Stora Nygatan, Munkbron)
Dagens Nyheter (Riddarholmen, Stora Nygatan)
Dagligt Allehanda (Munkbron)
Friskytten (Själagårdsgatan)
Fäderneslandet (Köpmantorget)
Nya Dagligt Allehanda (Lilla Nygatan)
Ny Illustrerad Tidning (Munkbrogatan)
Post- och Inrikes Tidningar (Lilla Nygatan)
Stockholms Dagblad (Västra Trädgårdsgatan)
Stockholms-Posten (Munkbron)
Söndagsbladet (Tyska Prästgatan)