Djävulsbibeln

Mörkrets furste i Djävulsbibeln (Wikimedia)

Om djävulen verkligen finns är han en meter hög, en halv meter bred och väger 75 kg. Åldern då? Tja, man tror att han föddes någon gång för ungefär 800 år sedan i nuvarande Tjeckien. Efter trettioåriga kriget 1648 anlände han till Stockholm där han bosatte sig i det kungliga biblioteket på slottet Tre Kronor. När den stora slottsbranden bröt ut 1697 räddade han sig undan lågorna genom att kasta sig ut genom ett fönster.

Mörkrets furste överlevde slottsbranden

Djävulen hade tur. Av den kungliga boksamlingen förstördes mer än 17 300 böcker och 1 100 handskrifter när slottet brann ner. Men Djävulsbibeln klarade sig alltså och kunde 1878 flytta in i det nybyggda Kungliga biblioteket i Humlegården. Egentligen heter den Codex Gigas – den stora boken – och är troligen den största bevarade handskriften i Europa. Smeknamnet Djävulsbibeln har den fått av den bild av djävulen som täcker en hel sida. Som Mörkrets furste är han klädd i hermelinpäls. Han sitter på huk med uppsträckta händer, huvudet har två horn och den utsträckta tungan är tvådelad. Det som gör bilden ovanlig är att djävulen här gestaltas ensam.

Bläddra i Djävulsbibeln på nätet

Ingen vet med säkerhet vem som har skapat Djävulsbibeln. Enligt en legend ska upphovsmannen bakom den gigantiska boken ha varit en munk i ett benediktinerkloster som skapade skriften under en enda natt. En otrolig bedrift då boken består av 310 pergamentsblad i kalvskinn. Förutom gamla och nya testamentet innehåller den en bibel, en encyklopedi, ett kalendarium över heliga dagar, judisk historia och en krönika om Böhmen samt några medicinska skrifter. Den skrämmande djävulsbilden dyker upp i ett avsnitt som handlar om andeutdrivning. Det går att bläddra i en digital version på Kungliga bibliotekets webbplats. Från maj 2013 är Djävulsbibeln utställd i Skattkammaren, en ny utställningslokal på Kungliga biblioteket i Humlegården.

Från medeltida skrifter till rörliga bilder

Det var Gustav Vasa som på 1520-talet började köpa in böcker i historia, naturvetenskap och musik samt kartor till ett kungligt bibliotek. Och under reformationen tömdes de katolska klostren i landet på sina medeltida böcker. Sönerna Erik XIV, Johan III och Karl IX fortsatte insamlandet och från 1661 utökades antalet böcker och skrifter snabbt. Då infördes pliktleveransen som stadgade att landets alla boktryckare måste skicka två pliktexemplar till Kungliga Majestäts kansli. Den ena boken förvarades i Kungliga Biblioteket och den andra i Riksarkivet. Från 1707 måste arkivexemplar även skickas till universiteten i Uppsala, Lund, Åbo och Dorpat. Idag rymmer Kungliga Biblioteket hela 15 miljoner objekt samt 7 miljoner timmar ljud och rörliga bilder.