Riksarkivet är en av stans märkligaste byggnader. Efter den stolta invigningen 1891 dröjde det bara drygt 30 år innan utrymmet för böcker, handskrifter och andra ovärderliga historiska dokument var överfullt. Men som tur var fick huset ändå stå kvar och att få kika in där är en upplevelse.
I den ödesdigra branden på slottet Tre Kronor den 7 maj 1697 förstördes inte bara slottsbyggnaden utan även en stor mängd oersättliga böcker och dokument som förvarades i det kungliga biblioteket. Många av de böcker och handskrifter man lyckades rädda undan lågorna hade kastats ut genom slottsfönstren då brandförloppet var oerhört snabbt.
Det nya Kungliga Biblioteket invigdes i Humlegården 1878 och en stor del av boksamlingarna då flyttades dit. Men det skulle dröja ytterligare några år innan Stockholm fick ett riksarkiv. När det invigdes 1891 var byggnaden med sina 30 meter i åtta våningar en av Stockholms högsta. Arkitekt var Axel Fredrik Nyström som även har ritat Gamla sjökrigsskolan på Skeppsholmen, Tullhuset på Blasieholmen och Johannes brandstation på Norrmalm.
Riksarkivet (Foto Maria Lindberg Howard)
Brandfaran krävde speciallösningar
Husets stomme består av gjutjärn som har klätts med tegel. Bjälklaget består av balkar av valsat järn. Golvet är av armerad betong och dörrarna är tillverkade i ångpanneplåt. Och även bokhyllorna tillverkades i gjutjärn. Värmesystemet har självcirkulation.
Av brandskäl drog man inte in elektricitet i huset. För att släppa in maximalt med dagsljus gjordes fönstren större, de spänner över 2–3 våningsplan. Men fönstren sotade snabbt igen av ångloken som passerade förbi rakt utanför. Så till slut fick man installera elektriskt ljus.
Från början var tanken att den hiss som installerades skulle drivas med vattentryck. Men tekniken fungerade inte så även den fick drivas med elektricitet. Men för säkerhets skull placerades hissmotorn nere i källaren och isolerades noggrant.
Bokstörten (Foto Maria Lindberg Howard)
Bokstörten är den enda i landet
Efter bara trettio år var det fullt på hyllorna i Riksarkivet och depåer fick öppnas runtom i landet som en lösning på problemet med arkivering. Det skulle dröja 50 år innan det nya Riksarkivet på Kungsholmen invigdes 1968.
I väntan på ett större riksarkiv gjordes få förändringar den gamla byggnaden som därför har en välbevarad interiör med både material och färgsättning från 1890-talet. En nymodighet är bokstörten i trapphuset som monterades 1940. Skulle Sverige dras in andra världskriget skulle den underlätta en snabb tömning av husets värdefulla arkiv. Rutschbanan är nu en omistlig del av byggnadens historia och den enda i sitt slag i landet.
Under renoveringen 2009–2011 utrustades huset med en biosalong med ett 70-tal platser på andra våningen. I Gamla Riksarkivet finns idag fem matsalar, ett antal barer och en rymlig innergård som används vid olika event. Julbordet är populärt, inte minst för de yngsta gästerna som bjuds på Tomtebio och klappar.
Skapelsens sedelärande samtal (Wikipedia)
En läskunnig holme
Granne med Gamla Riksarkivet ligger P. A. Norstedts bokförlag som är Sveriges äldsta. Per Adolf Norstedt köpte 1821 ett tryckeri av Johan Per Lindhs änka och två år senare startade han bokförlaget tillsammans med sönerna Carl och Adolf.
Det Lindhska tryckeriet hade i sin tur anor ända från 1526. Då grundades Kungliga Tryckeriet av Gustav Vasa som ville ta kontrollen över allt som trycktes i Sverige. Året därpå lät han stänga Franciskanernas kloster och alla katolska munkar utvisades från Sverige.
Det var i deras klosterkyrka här på dåvarande Gråmunkeholmen som den första boken i Sverige trycktes. Sommaren 1483 anlände den tyske boktryckaren Johann Snell från Lübeck och installerade en tryckpress i gråbrödraklostret.
Samma år trycktes den första boken i Sverige – Dyalogus creaturarum moralizatus – en samling fabler med 122 berättelser på latin om ”skapelsens sedelärande samtal” mellan Gud och olika djur. Tolv år senare trycktes ”Aff dyäffwlsens frästilse” som hade till uppgift att lära allmogen att stå emot ondskan.
Birger Jarls kolonn (Foto Maria Lindberg Howard)
Har kolonnen ett stavfel?
Den öppna platsen mellan Riddarholmskyrkan och Riksarkivet fick 1854 namnet Birger Jarls torg. Tanken på en staty över stadens grundare hade fötts tio år tidigare och pengar samlades in från allmänheten. Bildhuggaren Bengt Erland Fogelberg fick i uppdrag att skapa statyn som fick en ståtlig kolonn, ritad av arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander.
Kolonnen av carrerramarmor kom från Italien men den tålde inte kylan och byttes 1911 ut mot en kopia i svensk vätögranit. Inskriptionen lyder ”ÅT BIRGER-JARL STOCKHOLMS GRUNDLAGGARE” och felstavningen av ”grundläggare” väcker en del huvudbry.
Kan det ha blivit fel redan när inskriptionen höggs in i Italien? Men den ska ha gjorts av en svensk bildhuggare som var verksam där. Och om det blev fel, varför rättades det inte till på granitkopian? Tittar man nära syns å-pricken tydligt, så varför finns det inga ä-prickar? Årtalet MDCCCLIV för står för 1854, året då statyn restes.
Bilden på Riksarkivet kommer från Stockholms Stadsmuseum. Interiörbilder och exteriörbilder är tagna av Maria Lindberg Howard vid olika besök på Gamla Riksarkivet.
