Tony Scott, Arne Domnérus, Bengt-Arne Wallin och Gunnar Svensson i Harlem.

Ordenssällskapet Enighet & Vänskap bildades på 1870-talet. Efter några år hade man lockat 1300 medlemmar och beslöt att bygga ett aktivitetshus. Det ritades av arkitekten Gustaf Adolf  Friestedt och invigdes 1886 på Regeringsgatan 74. Förutom en stor festsal fanns här även National Restaurang & Café. Tyngdlyftning, cykelskola och julbasarer var några av de aktiviteter som arrangerades men lokalerna användes även för sociala, politiska och religiösa möten.

Nöjesepok inleddes med moralpanik över pardans

Under Stockholmsutställningen 1909 på Djurgården anordnades tillställningar med publik pardans som snabbt blev mycket populära. Denna moderna dekadens skapade högljudda protester från Prinsessan Ingeborg och 300 societetsdamer. Moralpaniken ledde till att pardansen flyttades över till National på Norrmalm och därmed inleddes Nalens tid som nöjespalats. Den som framför allt kom att sätta prägel på Nalen var Gustaf “Topsy” Lindblom som drev verksamheten 1934-1960. Han hade ett förflutet som friidrottare och hade tagit guldmedalj i tresteg i OS 1912 och i Nationals lokaler hade han arrangerat boxningsmatcher.

Swing, Dixie och vidbrättade hattar

Nalen i Topsy Lindbloms regi öppnade hösten 1934 och nu satsade man helhjärtat på musiken. Snart fylldes dansgolvet till tonerna av dansorkestrar med populära kapellmästare som Sune Waldimir och Seymour Österwall. Nalen blev också ett favorittillhåll för 1940-talets swingpjattar med överdimensionerade kavajer, smala byxor och vidbrättade hattar. En av de mindre salongerna döptes 1947 om till Harlem och här samlades jazzdiggarna för att lyzzna på den svenska jazzeliten med Arne Domnérus, Monica Zetterlund, Putte Wickman och Hacke Björksten och dixielandband som Jack Lidströms Hep Cats, Cave Stompers och Bunta Horn. Under hela 1940- och 1950-talet levde Nalen verkligen upp till devisen “Gata Regerings 74 var adressen! Där mycket händer och fötter.”

Jazzen går under jorden 

Topsy Lindblom gick ur tiden 1960 och under de kommande åren fick popen allt starkare fotfäste i nöjeslivet. Även de nyare rockbanden hittade till Nalens scen men allt fler musikklubbar dök upp i stan som lockade den unga publiken. Och 1967 slog Nalen igen. Kidsen hade redan dragit vidare medan jazzmusikerna sörjde sitt stamlokus.  Men jazzen gick inte under som många befarade. Den gick under jorden i källarvalven i Gamla stan. Och så 1968 dök så ett nytt ställe upp där de alla äntligen kunde samlas igen – Jazzpuben Stampen. Men det är en helt annan historia.

After Work Walk på temat nöjesliv

Sugen på att få veta mer om Stockholms nöjesliv? Ta med kollegorna och kompisarna på en AFTER WORK WALK i Gamla stan med stadsvandring och föreläsning på temat “Hur roade vi oss förr?” samt efterföljande AW på Jazzpuben Stampen. Tisdagar kl 17.30 med start den 8 maj. Fler datum kommer så stay tuned! Läs mer och anmäl dig till After Work Walk.

Norrmalm är MÅNADENS STADSDEL i maj. Boka en stadsvandring eller tipspromenad via mobil med 10 % rabatt och lär dig mer om den här spännande delen av stan.

Långt innan hattstofferaren och rådmannen Anders Reimers (1727-1816) lät bygga sin malmgård på den lilla ön intill Södermalm kallades den ”Räkningaholm”. Ön är omnämnd i ett brev från 1382, skrivet av Bo Jonsson Grip. Varifrån namnet kommer är osäkert men med tanke på öns läge vid en av farlederna in mot Stockholm avkrävdes förbipasserande fartyg troligen tullavgift här. Enligt en minnesten rest till Anders Reimers ära döptes ön 1798 till Reimersholme, men det gamla namnet levde kvar ännu en tid.

Helylle eller halvfull?

Under 1800-talets andra hälft startades ett flertal industrier på den lilla ön. I Karl Johan Stenströms yllefabrik bestod arbetskraften främst av interner från Långholmsfängelset. Yllefabriken var verksam fram till 1934. Därefter köptes hela området in av HSB som lät bygga 900 lägenheter på öns norra och östra sida.  Sämre gick det för Henry Orland Jones fabrik för framställning av amerikansk fotogenolja som startades 1859 på den sydöstra stranden. Den gick i konkurs efter några år och 1868 togs lokalerna över av Lars Olsson Smith (1836-1913) vars brännvinsverksamhet skulle bli betydligt mer framgångsrik.

Brännvinskungen besegrade finkeloljan

Anna och L O Smith

Vid brännvinsframställning bildas under jäsningen finkelolja som både smakar och luktar illa. Med sina bränneriagenturer i Skåne och Blekinge satsade L O Smith på moderna destillerimetoder för att sänka finkelhalten. Under 1700-talets hade man börjat använda sig av kolfiltrering och genom kallrening gick det att fram både enkelt och dubbelt renat brännvin. Men genom varmrening lyckades L O Smith tillverka tiodubbelt renat brännvin. Och Absolut rent brännvin introducerades 1879. Inte konstigt att han kallades Brännvinskungen.

Köbildning på Kluckarnas bro

Genom århundradena hade staten flera gånger försökt få bukt med husbehovsbränningen. Sedan 1855 stod all brännvinstillverkning återigen under statlig kontroll. Stockholms stad försökte stoppa L O Smiths framgångar men då fabriken på Reimersholme och butiken på Fjäderholmarna båda låg utanför stadens jurisdiktion kunde inget göras. De små öarna tillhörde nämligen Brännkyrka respektive Lidingö kommun. Ut till Fjäderholmarna gick båtarna i skytteltrafik och över ”Kluckarnas bro” till Reimersholme vallfärdade Stockholmarna i tusental.

O Land, o brännvinspannans land!
Ljud högt, du simpla ord.
Ej lyfts en höjd mot himlens rand,
Ej sänks en dal, ej sköljs en strand
Där ej en krog är byggd i nord
På våra fäders jord.

Vårt land är fattigt, skall så bli.
För den, som bröd begär
Vårt välstånd är totalt förbi
Men finkel, finkel hafva vi.

(parodi på Runebergs ”Vårt land”)

Södermalm är MÅNADENS STADSDEL i april. Boka en stadsvandring eller tipspromenad via mobil med 10 % rabatt och lär dig mer om den här spännande delen av stan.

Vår i Berkeley Square

Den lilla gröna parken skapades i mitten av 1700-talet och marken ägdes då av Lord Berkeley. Här fanns en lummig äng intill floden Tyburn som allmänt gick under benämningen ”The Common Sewer”. Byggplanerna för den nya parken löd ”There is to be a grass plot in the middle, a gravel walk round, and iron palisades; but there is no statue or bason in the middle. The undertaker of the work has engaged to finish it completely for £ 7,000.” Senare restes en ryttarstaty av kung George III men kungens tyngd fick med åren hästens ben att böja sig och 1827 plockades den buckliga skulpturen bort. Träden är av arten plataner, de planterades 1759 och lär vara de äldsta i London.

Se upp! Det spökar i bokhandlarens hus.

Det svartmålade tegelhuset med nr 50 är känt som ”The Most Haunted House in London”.  Det finns ett flertal historier om mystiska händelser uppe på vinden där en ung kvinna ska ha begått självmord genom att kasta sig ut genom ett fönster. Av de som mött henne beskrivs hon antingen som en vit figur eller en brun dimma och hon lär ha skrämt flera människor till döds. Lord Lyttleton slog 1872 vad med sina vänner om att han vågade övernatta på vindsvåningen i spökhuset. Men för säkerhets skull tog han med  sin revolver. Under natten tyckte han sig se en person och avfyrade några skott i mörkret. Men när han tidigt nästa morgon letade efter kroppen hittade han bara tomma patronhylsor.

Världens dyraste inkunabel?

Spökhuset ägs sedan 1937 av Maggs Bros Ltd, ett av världens äldsta antikvariat.  Bokhandeln har blivit känd genom ett antal uppmärksammade inköp. Vid två tillfällen har man köpt och sålt exemplar av Gutenbergs bibel. Och 1998 betalade man £4,2 miljoner för The Canterbury Tales av Geoffrey Chaucer i William Caxtons utgåva från 1483. Denna inkunabel är den första bok som trycktes i England. Till de mer märkliga föremålen hör Napoleon Bonapartes penis som inköptes 1916. Åtta år senare såldes den vidare till en amerikansk bokhandlare för det betydligt mer blygsamma priset £400.

Sagan om den lyckliga slumpen

3 prinsar från Serendip

När Sir Horace Walpole flyttade till Berkeley Square i oktober 1779 skrev han till en vän:  ”I came to town this morning to take possession of Berkeley Square, and am as well pleased with my new habitation as I can be with anything at present.” Walpole var en flitig brevskrivare och i ett brev från 1754 beskrev han förmågan ”to make discoveries by accident or sagacity, of things you are not in quest of”. Han hade läst sagan om ”The Three Princes of Serendip” som skickades ut av sin far kungen för att träna sin empiriska förmåga. Därmed myntades uttrycket ”serendipity” som betyder ”förmågan att av en slump göra värdefulla upptäckter”. Just serendipitet har länge varit mitt favoritord.  Det kan du läsa mer om här.

Fågelsång för obotliga romantiker

Det finns fler litterära kopplingar till Berkeley Square. Någonstans vid den lilla parken bor även Bertie Wooster med sin betjänt Jeeves i de populära böckerna av P G Wodehouse.  När du besöker London, varför inte ta en promenad till Mayfair och slå dig ner på en bänk vid Berkeley Square. Vem vet, om du är en obotlig romantiker kanske du till och med har chansen att få lyssna till en näktergal…

Vanadislunden

Klockan var en kvart över nio och det var redan kö utanför Vanadisbadets kassa. Upp för backarna från Sveavägen strömmade soltörstiga och badsugna stockholmare.

Över Frejgatan och mot rött ljus gick två tämligen sjaskiga figurer, den ene  klädd i jeans och pullover, den andre i svarta byxor och brun kavaj, som putade betänkligt över vänstra bröstet. De gick långsamt och plirade rödögt mot solskenet.

De gick uppför backen men inte mot badet som de andra utan fortsatte förbi grindarna. Sedan vek de av på den smala väg som leder från Stefanskyrkan till kullens krön.

… De fortsatte mot vattentornet högst uppe i parken och när de hade rundat den dystra byggnaden såg de till sin lättnad att de hade området bakom tornet för sig själva. Den gamle satte sig i gräset, tog fram flaskan och började skruva av kapsylen. Den yngre hade fortsatt fram till sluttningen mot ett falurätt plank längre fram och ropade:

- Du Jocke, vi sätter oss här nere i stället. Om det skulle komma någon.

Jocke reste sig stånkande och med flaskan i handen, följde efter den andre som hade börjat kliva ner för branten.

- Här är det bra, sa den yngre, vid de här busk…

Han hejdade sig och böjde sig fram.

-Va fan, viskade han hest. Nej, fy fan!

Jocke kom fram bakom honom, såg flickan på marken och vek sig åt sidan och kräktes.

Mannen på balkongen bygger på verkliga rättsfall

Klockan elva föregående kväll hade en liten flicka rapporterats saknad av sin mamma. Familjen bodde vid Sveavägen och signalementet på den döda flickan i Vanadislunden tycktes tyvärr stämma. Historien om hur polisen jagar en sexmördare utspelar sig till stor del i Vasastan där kommissarie Martin Beck och hans kollegor lyckas knyta ihop flera mordfall till samme gärningsman. 

“Mannen på balkongen”  är den tredje boken i serien “Roman om ett brott” av Maj Sjöwall och Per Wahlöö. Boken kom ut 1967. Förlagan var ett antal verkliga mord som begåtts av en seriemördare åren 1958-1963. De två sista offren var unga flickor som hösten 1963 mördades i olika parker i Stockholm. Den misstänkte kallades “Flickmördaren” och vid tiden för brotten jobbade han som trädgårdsmästare men hade tidvis varit inskriven på mentalsjukhus. Han dömdes till sluten psykiatrisk vård på Salberga.

Vasastan är MÅNADENS STADSDEL i mars. Boka en stadsvandring med 10 % rabatt och lär dig mer om den här spännande delen av stan.

Fridsamma Fredhäll på Kungsholmen

Fredhäll var namnet på en gammal gård belägen på sydvästra Kungsholmen. Den uppfördes i början av 1800-talet av Olof Tideström som var kassör vid auktionskammaren. Det här var länge en lantlig trakt strax utanför den växande huvudstaden. I början av 1900-talet talades det om att bygga en modern villastad på klipporna mellan Mälarens vatten och Drottningsholmsvägen men det blev inget av planerna. Istället anlade man 1907, på initiativ av Anna Lindhagen, en koloniträdgård som blev en av de tre första i Stockholm.  I början av 1920-talet fanns det nio koloniområden på Kungsholmen med mer än 900 kolonilotter. Idag finns endast Karlbergs-Bro koloniförening kvar, grundad 1909, med 19 lotter som alla är bebyggda. Den ligger vid Karlbergskanalen.

Modernt boende i parklandskap

Fredshällsklippan bebyggs

Nya planer för bostadsbebyggelse i Fredhäll lades fram i slutet av 1920-talet och några år senare försvann koloniträdgårdarna och en ny stadsdel började växa fram. Mottot var ”stad i park” och intill det moderna bostadsområdet anlades Fredhällsparken, ritad av stadsträdgårdsmästaren Osvald Almqvist. Med Stockholmsutställningen 1930 hade funktionalismen fått sitt stora genombrott i Sverige. Samma år spikades stadsplanen för Fredhäll – ett bostadsområde i typisk funkisstil. Husen har släta, putsade fasader och platta tak och är fritt utplacerade som lamellhus och punkthus i ett parklandskap. Här ville man skapa moderna lägenheter med ljus och luft och nära tillgång till grönområden.

Två poeter med tragiska livsöden

Gatorna i Fredhäll har fått namn efter ett flertal berömda svenska författare och poeter. Två av dem – Johan Erik Stagnelius och Vitalis (Erik Sjöberg) – levde samtidigt i Stockholm i början av 1800-talet. Båda hade de mycket tragiska livsöden, märkta av sjukdomar, ensamhet och fattigdom. Båda dog i mycket unga år. Johan Erik Stagnelius ligger begravd på Maria kyrkogård på Södermalm medan Erik Sjöberg vilar på Kungsholms kyrkogård. Vill du läsa mer av de författare som har fått ge namn åt gatorna i Fredhäll, besök Litteraturbanken.

Vän! I förödelsens stund (Johan Erik Stagnelius, 1793-1823)

Vän! I förödelsens stund, när ditt inre av mörker betäckes,
när i ett avgrundsdjup minne och aning förgå,
tanken famlar försagd bland skugggestalter och irrbloss,
hjärtat ej sucka kan, ögat ej gråta förmår;
när från din nattomtöcknade själ eldvingarne falla,
och du till intet, med skräck, känner dig sjunka på nytt,
säg, vem räddar dig då? – Vem är den vänliga ängel,
som åt ditt inre ger ordning och skönhet igen,
bygger på nytt din störtade värld, uppreser det fallna
altaret, tändande där flamman med prästerlig hand? -
Endast det mäktiga väsen, som först ur den eviga natten
kysste serafen till liv, solarna väckte till dans.
Endast det heliga Ord, som ropte åt världarna: ”Bliven!” -
och i vars levande kraft världarne röras ännu.
Därföre gläds, o vän, och sjung i bedrövelsens mörker:
Natten är dagens mor, Kaos är granne med Gud.

Försakelse (Vitalis, 1794-1828)

Hvi skulle jag ej möta glad min plåga?
Hon är en engel, sänd ifrån min Gud.
Hvi skulle jag den goda fadren fråga,
Hvarför han valde henne till sitt bud?

Som fogeln under modrens vingar hvilar,
Intill hans bröst jag lutar mig i ro,
Och kommer döden än med tusen pilar,
Jag segrar dock, och segren är min tro.

Liksom en dufva mild sig bönen höjer
Emot min faders stjerne-fäste i det blå,
Och när min fader i sitt hus hon röjer,
Hon hviskar stilla i hans öra så:

Låt offret af min vilja dig behaga,
O du som djupet af mitt hjerta ser!
Jag vill af dig min kalk med kärlek taga,
Liksom du honom utaf kärlek ger.

Kungsholmen är MÅNADENS STADSDEL i februari. Boka en stadsvandring  eller en tipspromenad via mobil med 10 % rabatt och lär dig mer om den här spännande delen av stan.

“Mannen var kommissarie i Gamla Assistansen. Han var dessutom ett slags kommissionär för sådana som behövde lån av berörda låneanstalt, vilket hjälpte fattigt folk mot pant och oskäligen hög ränta. Men det är åtskilligt annat fattigt folk, som icke vill synas fattigt eller som blygs för sin fattigdom, och det var dylika som kommissarien Holmstrand företrädesvis hjälpte och slutligen även stjälpte. Detta kände nog de nödställda förut, men nöden har ingen lag. Assistanskommissarien frodades, och hans förmögenhet tilväxte dagligen, resande sig slutligen som ett palats på ruinerna efter många små kojor.”

Ur “En begravning” i “En skådespelares äventyr” av August Blanche, 1864

Tornet met det mytomspunna namnet

Nere vid vattnet i Riddarholmens nordvästra hörn ligger Birger Jarls torn som uppfördes av Gustav Vasa på 1520-talet som en del av ett nytt försvarsverk runt Stockholm. Sitt felaktiga namn fick tornet under 1700-talet då en myt spreds att det var Birger Jarl som hade låtit bygga det på 1200-talet och att det därmed var Stockholms äldsta byggnad. Undersökningar av byggmaterialet har visat att teglet är återanvänt och att det rör sig om munktegel. Man har också kunnat datera teglet som troligen kommer från Klara kloster och andra katolska kyrkor som Gustav Vasa lät riva under reformationen. Att återanvända byggmaterial var vanligt förr.

Fula Stenskär blev fina Strömsborg

Grosshandlaren Berge Olofsson Ström (1688-1762) kom från en familj som under flera generationer tjänade en förmögenhet på handeln med Ostindiska kompaniet. När han 1747 köpte Birger Jars torn lät han bygga på en våning med en ny takhuv och skottgluggarna gjordes om till fönster. Men utsikten över Riddarfjärden tyckte han stördes av den lilla  holmen Stenskär.  Så samma år köpte han och lät stensätta ön och uppförde där ett borgliknande stenhus – därav namnet Strömsborg. Huset har sedan dess bytts ut men namnet består. På ömse sidor av Birger Jarls torn lät han uppföra två identiska byggnader som båda finns kvar i ombyggt skick.

Prylar och pinaler i pant

Efter Berge Olofsson Ströms död köptes hans två byggnader på Riddarholmen in av kronan åt General-Assistancekontoret som var verksamt här 1772-1890. Det var ett pantlånekontor där samhällets sämre bemedlade kunde få låna pengar. Huset till vänster om Birger Jarls torn blev kontor och bostad åt Överkommissarien som var chef för pantlånekontoret. Kajen nedanför huset till höger om tornet var belamrad med allehanda enklare möbler samt en oräknelig mängd prylar. Här utanför porten ringlade köerna ofta långa av alla fattiga invånare som hoppades få låna en liten slant på sina slitna pinaler.  De båda husen har kvar sina namn – Överkommissariens hus och Gamla Auktionsverket. Idag används övervåningen av Kammarkollegiet, Stockholms äldsta ämbetsverk, inrättat 1539 av Gustav Vasa. Så cirkeln är sluten.

Gamla stan är MÅNADENS STADSDEL i januari. Boka en stadsvandring eller en tipspromenad via mobil med 10 % rabatt och lär dig mer om den här spännande delen av stan.

Kronobageriet på Östermalm

I början av 1640-talet lät Amiralitetskollegiet uppföra ett provianthus ute på Ladugårdslandet. Och 1645 uppfördes ett kronobageri intill med uppgift att baka bröd åt militären. När flottan flyttades till Karlskrona på 1680-talet tog kronobageriet över lokalerna och husen byggdes senare ihop. Bröd bakades på kronobageriet ända fram till 1958.

Bakningen var hårt reglerad. En soldats brödranson skulle väga exakt 1,7 kg och räcka i två dagar. Medan befälen fick det lite finare brödet ”ankarstock” fick soldaterna nöja sig med enklare ”rågkusar”. För att baka rågkusar till minst 100 soldater behövs 200 kg rågmjöl, 2,5 kg salt, 2 kg jäst, 0,3 kg kummin, anis eller fänkål, 40 kg surdeg och 90 liter vatten. Brödet var livsnödvändigt för krigslyckan och i svåra tider fick allmänheten ofta rycka in och hjälpa till med bakning och leveranser till fronten.

 Olika typer av hästkrafter

Gustav Vasa lät 1535 bygga ett hovstall på Helgeandsholmen. Under 1870-talet lades planer fram på att där istället uppföra nya hus för riksdagen och riksbanken.  Kung Oscar II efterskänkte Helgeandsholmen till staden mot löftet om ett nytt hovstall på lämplig plats. Det ledde till att kronobageriet 1894 fick en ny granne när ett hundratal kungliga hästar flyttade in i kvarteret. Hovstallet har formen av en medeltida borg och ritades av slottsintendenten Ernst Jacobsson och arkitekten Fritz Eckert.

Hovets första bil 1899

Redan vid sekelskiftet började kungahuset att byta upp sig till moderna hästkrafter. Efter en resa till Tyskland tog kronprins Gustav 1899 med sig en Daimler på 5 hästkrafter hem till Stockholm. Även en tysk instruktör följde med men kronprinsen blev aldrig nöjd med bilen då motorn var för svag. Den såldes till AB Taxameter och blev landets första taxibil.

Namnbyte och hård träning för en kortegehäst

Hovstallets hästar köps in när de är 5-7 år gamla och det tar minst två år att utbilda dem. Som kortegehästar måste de klara av att dra fyr- och sexspannsvagnar i stressig och bullrig storstadsmiljö. Nya hästar döps alltid om enligt de gamla namnskyltarna från hovstallet på Helgeandsholmen. Så sedan Tuzla, Santiago och Monsieur kom till hovstallet heter de Amira, Lotus och Balder. Alla hästar är av rasen svenskt halvblod, har 170 m i mankhöjd och är bruna till färgen.

Dags för en åktur!

Hästarna tränas dagligen ute på Djurgården, i ridhuset eller i hovstallets egen skrittmaskin. Här finns även en smedja där hästarna skos om och vagnshjulen får ny gummibeläggning. Är du nyfiken på kungahusets bilar, vagnar och hästar kan du besöka hovstallet för en guidad visning.

Östermalm är MÅNADENS STADSDEL i december. Boka en stadsvandring och lär dig mer om den här spännande delen av stan.

Kungsgatan 1911

När Stockholms stadsplaner lades fram på 1630-talet drömde kungar och stadsplanerare om att skapa paradgator på Norrmalm, men Brunkebergsåsen klöv stadsdelen mitt itu med en östlig och en västlig del. Det skulle dröja 275 år innan planerna kunde förverkligas med hjälp av Alfred Nobels uppfinning – dynamit. Och den 24 november firar Kungsgatan 100 år som stans främsta paradgata.

Gatunamn efter tomtägare

Med Albert Lindhagens förslag på reglering av gatunätet 1866 skapades två paradgator som vid namnrevisionen 1885 döptes till Sveavägen och Kungsgatan. Den senare var tänkt att koppla ihop Östermalm med Kungsholmen, ett gigantiskt byggprojekt. Arbetet med att spränga sig igenom Brunkebergsåsen kom igång först 1905. Här, öster om Hötorget, låg en liten fattig bakgata fylld med enkla trähus. Nu schaktades den backiga Lutternsgatan bort och rucklen revs. Jochum Lutter var på 1660-talet tomtägare i kvarteret Kåkenhusen som troligen fått sitt namn efter annan tomtägare, Jöns Kock.

Kungsgatan invigs i november 1911

På Kungsgatan 5 byggdes 1908-1910 ett modernt kontorshus åt Myrstedt & Stern. Det var stans första byggnad med en skelettkonstruktion i armerad betong, ritad av arkitekten Erik Stenhammar med amerikanska varuhus som förebild. Och den 24 november 1911 var det dags för kung Gustaf V att inviga den pampiga paradgatan med sina broar för Regeringsgatans och Malmskillnadsgatan. Men sedan satte första världskriget stopp för bebyggelsen och gatan kantades länge av höga grässlänter.

Kungsgatans stolta skyskrapor

Europas första skyskrapor

Arkitekten Sven Wallander lade 1915 fram idén att Kungsgatan borde utformas som en modern storstadsgata med enhetlig hushöjd krönt av ”två höga skyskrapare”. Tio år senare invigdes Kungstornen som med sina 60 meter var Europas första skyskrapor. Det Norra Kungstornet ritade Sven Wallander själv åt Svenska Sockerbolaget medan Ivar Callmander ritade det Södra Kungstornet åt LM Ericsson. Nu inleddes Kungsgatans storhetstid som Stockholms främsta nöjesgata, här besjungen av Lisbeth Bodin och Erik Franks ensemble i oktober 1944:

There’s a cowboy rolling down Kungsgatan

There’s a cowboy rolling down
There’s a cowboy rolling down
There’s a cowboy rolling down Kungsgatan
and his spurs don’t sing a song
‘cause he hasn’t got them on
as he’s rolling, bowling down Kungsgatan

Singing, hi-ai-yi-pie yi-pi-de-yi-pi ye…!

Norrmalm är MÅNADENS STADSDEL i november. Boka en stadsvandring eller en tipspromenad och lär dig mer om den här spännande delen av stan.

Stigberget

“En ohygglig nyfikenhet drev mig att följa efter tre olyckliga, som fördes till avrättning utanför staden. Den ena var en kvinna, som hade avlivat sitt barn. Då vi kommo till avrättsplatsen, där kvinnan skulle halshuggas, slöto drabanterna krets kring de olyckliga och förhindrade med utsträckta lansar folket att tränga på.

Var och en av de livdömda hade sin pastor eller själasörjare med, som med låg röst läste och sjöng böner med dem; därefter fick den olyckliga kvinnan befallning att falla på knä och lägga huvudet på stupstocken, där det föll efter ett yxhugg av skarprättaren. Liket lades oavklätt på bår; det anses nämligen orätt att den avrättades kläder vidröres av någon.

Sedan släpades de två männen brutalt bort till galgen, som var rest på ett högt berg, synlig för hela staden. Detta försiggick under stor tillströmning av folk, och utan att någon yttrade något medlidande, vilket är ett bevis på landets egendomliga hårdhet.

Tvärtom berättade våra tjänare, som på nära håll iakttogo detta sorgliga skådespel, att då en av dem som skulle hängas stretade emot och icke godvilligt lät binda sig, brusto de kringstående gång på gång i skratt, som om det vore en lustig fars de åsåge.”

Mikael Reuisser var från 1635 Stockholms första statsanställda bödel med galgen uppe på Stigberget på Södermalm som sin arbetsplats. Han bodde med sin familj på en liten gata i närheten som sedan 1939 bär hans namn – Mäster Mikaels gata. Så här beskrev  den franske  legationssekreteraren Charles Ogier hans första arbetsdag 1635. Men Mikael Reuisser blev skickligare med tiden och behöll arbetet som skarprättare fram till 1650. Då avrättades han själv i galgen efter ett knivmord.

Södermalm är MÅNADENS STADSDEL i oktober. Boka en stadsvandring och lär dig mer om den här spännande delen av stan.

Skottåret 1860

“De fyra månförmörkelser, nämligen 2 i Solen och 2 i Månen, som detta år inträffa, blifwa blottt en förmörkelse i Solen och en i Månen härstädes synliga. Månförmörkelsen, hwilken äger rum den 7 Februari, börjar kl 2.14 f.m., slutar kl 5.09 f.m. och sträcker sig till fem sjettedelar af Månens twärlinie. Solförmörkelsen inträffar den 18 Juli och börjar kl 3.00, slutar kl 4.52 e.m, samt sträcker sig till Solens halfwa twärlinie.”

En mycket praktisk liten kalender

I “Almanach 1860 Till Stockholms Horisont” får jag veta att söndag den 1 september går solen upp kl 4.58 och ned kl 7.00. Jag kan även läsa om alla de större planeternas gång under året, om orsakerna till frostnätter, om årets alla marknader samt  ett utdrag ur portotabellen från Kongl. Post-Ordningarne. Almanackan gavs ut av Kungliga Vetenskapsakademin som vid Observatoriet i Vasastan sedan 1753 dagligen gjort observationer samt mätt temperatur och nederbörd. Just 1860 råkade också vara ett skottår  så min namnsdag (Maria) inföll på skottdagen den 29 februari.

Året med bara 354 dagar

Det här med tiden hade länge varit ett problem. Sedan antiken användes den julianska kalendern men den stämde inte överens med årstidsåret som är 365,24219 dygn långt. Redan 1582 bestämde därför påven Gregorius XIII att alla katolska länder skulle byta till den gregorianska kalendern och tio dagar ströks ur almanackan. Men i de protestantiska länderna höll man sig envist kvar vid den julianska kalendern. Kungliga Vetenskapsakademin började 1747 att ge ut almanackor och 1753 fattades beslutet att även Sverige skulle gå igenom en kalenderreform. Så när svenskarna gick till sängs den 17 februari 1753 vaknade de upp den 1 mars. Elva dagar hade plötsligt försvunnit ur kalendern. Det måste ha känts rätt märkligt, men nu var vi inte längre ur led med tiden.

Vasastan är MÅNADENS STADSDEL i september. Boka en stadsvandring och lär dig mer om denna spännande del av stan.