Fridsamma Fredhäll på Kungsholmen

Fredhäll var namnet på en gammal gård belägen på sydvästra Kungsholmen. Den uppfördes i början av 1800-talet av Olof Tideström som var kassör vid auktionskammaren. Det här var länge en lantlig trakt strax utanför den växande huvudstaden. I början av 1900-talet talades det om att bygga en modern villastad på klipporna mellan Mälarens vatten och Drottningsholmsvägen men det blev inget av planerna. Istället anlade man 1907, på initiativ av Anna Lindhagen, en koloniträdgård som blev en av de tre första i Stockholm.  I början av 1920-talet fanns det nio koloniområden på Kungsholmen med mer än 900 kolonilotter. Idag finns endast Karlbergs-Bro koloniförening kvar, grundad 1909, med 19 lotter som alla är bebyggda. Den ligger vid Karlbergskanalen.

Modernt boende i parklandskap

Fredshällsklippan bebyggs

Nya planer för bostadsbebyggelse i Fredhäll lades fram i slutet av 1920-talet och några år senare försvann koloniträdgårdarna och en ny stadsdel började växa fram. Mottot var ”stad i park” och intill det moderna bostadsområdet anlades Fredhällsparken, ritad av stadsträdgårdsmästaren Osvald Almqvist. Med Stockholmsutställningen 1930 hade funktionalismen fått sitt stora genombrott i Sverige. Samma år spikades stadsplanen för Fredhäll – ett bostadsområde i typisk funkisstil. Husen har släta, putsade fasader och platta tak och är fritt utplacerade som lamellhus och punkthus i ett parklandskap. Här ville man skapa moderna lägenheter med ljus och luft och nära tillgång till grönområden.

Två poeter med tragiska livsöden

Gatorna i Fredhäll har fått namn efter ett flertal berömda svenska författare och poeter. Två av dem – Johan Erik Stagnelius och Vitalis (Erik Sjöberg) – levde samtidigt i Stockholm i början av 1800-talet. Båda hade de mycket tragiska livsöden, märkta av sjukdomar, ensamhet och fattigdom, och båda dog i mycket unga år. Johan Erik Stagnelius ligger begravd på Maria kyrkogård på Södermalm medan Erik Sjöberg vilar på Kungsholms kyrkogård. Vill du läsa mer av de författare som har fått ge namn åt gatorna i Fredhäll, besök Litteraturbanken.

Vän! I förödelsens stund (Johan Erik Stagnelius, 1793-1823)

Vän! I förödelsens stund, när ditt inre av mörker betäckes,
när i ett avgrundsdjup minne och aning förgå,
tanken famlar försagd bland skugggestalter och irrbloss,
hjärtat ej sucka kan, ögat ej gråta förmår;
när från din nattomtöcknade själ eldvingarne falla,
och du till intet, med skräck, känner dig sjunka på nytt,
säg, vem räddar dig då? – Vem är den vänliga ängel,
som åt ditt inre ger ordning och skönhet igen,
bygger på nytt din störtade värld, uppreser det fallna
altaret, tändande där flamman med prästerlig hand? -
Endast det mäktiga väsen, som först ur den eviga natten
kysste serafen till liv, solarna väckte till dans.
Endast det heliga Ord, som ropte åt världarna: ”Bliven!” -
och i vars levande kraft världarne röras ännu.
Därföre gläds, o vän, och sjung i bedrövelsens mörker:
Natten är dagens mor, Kaos är granne med Gud.

Försakelse (Vitalis, 1794-1828)

Hvi skulle jag ej möta glad min plåga?
Hon är en engel, sänd ifrån min Gud.
Hvi skulle jag den goda fadren fråga,
Hvarför han valde henne till sitt bud?

Som fogeln under modrens vingar hvilar,
Intill hans bröst jag lutar mig i ro,
Och kommer döden än med tusen pilar,
Jag segrar dock, och segren är min tro.

Liksom en dufva mild sig bönen höjer
Emot min faders stjerne-fäste i det blå,
Och när min fader i sitt hus hon röjer,
Hon hviskar stilla i hans öra så:

Låt offret af min vilja dig behaga,
O du som djupet af mitt hjerta ser!
Jag vill af dig min kalk med kärlek taga,
Liksom du honom utaf kärlek ger.

Kungsholmen är MÅNADENS STADSDEL i februari. Boka en stadsvandring  eller en tipspromenad via mobil med 10 % rabatt och lär dig mer om den här spännande delen av stan.

“Mannen var kommissarie i Gamla Assistansen. Han var dessutom ett slags kommissionär för sådana som behövde lån av berörda låneanstalt, vilket hjälpte fattigt folk mot pant och oskäligen hög ränta. Men det är åtskilligt annat fattigt folk, som icke vill synas fattigt eller som blygs för sin fattigdom, och det var dylika som kommissarien Holmstrand företrädesvis hjälpte och slutligen även stjälpte. Detta kände nog de nödställda förut, men nöden har ingen lag. Assistanskommissarien frodades, och hans förmögenhet tilväxte dagligen, resande sig slutligen som ett palats på ruinerna efter många små kojor.”

Ur “En begravning” i “En skådespelares äventyr” av August Blanche, 1864

Tornet met det mytomspunna namnet

Nere vid vattnet i Riddarholmens nordvästra hörn ligger Birger Jarls torn som uppfördes av Gustav Vasa på 1520-talet som en del av ett nytt försvarsverk runt Stockholm. Sitt felaktiga namn fick tornet under 1700-talet då en myt spreds att det var Birger Jarl som hade låtit bygga det på 1200-talet och att det därmed var Stockholms äldsta byggnad. Undersökningar av byggmaterialet har visat att teglet är återanvänt och att det rör sig om munktegel. Man har också kunnat datera teglet som troligen kommer från Klara kloster och andra katolska kyrkor som Gustav Vasa lät riva under reformationen. Att återanvända byggmaterial var vanligt förr.

Fula Stenskär blev fina Strömsborg

Grosshandlaren Berge Olofsson Ström (1688-1762) kom från en familj som under flera generationer tjänade en förmögenhet på handeln med Ostindiska kompaniet. När han 1747 köpte Birger Jars torn lät han bygga på en våning med en ny takhuv och skottgluggarna gjordes om till fönster. Men utsikten över Riddarfjärden tyckte han stördes av den lilla  holmen Stenskär.  Så samma år köpte han och lät stensätta ön och uppförde där ett borgliknande stenhus – därav namnet Strömsborg. Huset har sedan dess bytts ut men namnet består. På ömse sidor av Birger Jarls torn lät han uppföra två identiska byggnader som båda finns kvar i ombyggt skick.

Prylar och pinaler i pant

Efter Berge Olofsson Ströms död köptes hans två byggnader på Riddarholmen in av kronan åt General-Assistancekontoret som var verksamt här 1772-1890. Det var ett pantlånekontor där samhällets sämre bemedlade kunde få låna pengar. Huset till vänster om Birger Jarls torn blev kontor och bostad åt Överkommissarien som var chef för pantlånekontoret. Kajen nedanför huset till höger om tornet var belamrad med allehanda enklare möbler samt en oräknelig mängd prylar. Här utanför porten ringlade köerna ofta långa av alla fattiga invånare som hoppades få låna en liten slant på sina slitna pinaler.  De båda husen har kvar sina namn – Överkommissariens hus och Gamla Auktionsverket. Idag används övervåningen av Kammarkollegiet, Stockholms äldsta ämbetsverk, inrättat 1539 av Gustav Vasa. Så cirkeln är sluten.

Gamla stan är MÅNADENS STADSDEL i januari. Boka en stadsvandring eller en tipspromenad via mobil med 10 % rabatt och lär dig mer om den här spännande delen av stan.

Kronobageriet på Östermalm

I början av 1640-talet lät Amiralitetskollegiet uppföra ett provianthus ute på Ladugårdslandet. Och 1645 uppfördes ett kronobageri intill med uppgift att baka bröd åt militären. När flottan flyttades till Karlskrona på 1680-talet tog kronobageriet över lokalerna och husen byggdes senare ihop. Bröd bakades på kronobageriet ända fram till 1958.

Bakningen var hårt reglerad. En soldats brödranson skulle väga exakt 1,7 kg och räcka i två dagar. Medan befälen fick det lite finare brödet ”ankarstock” fick soldaterna nöja sig med enklare ”rågkusar”. För att baka rågkusar till minst 100 soldater behövs 200 kg rågmjöl, 2,5 kg salt, 2 kg jäst, 0,3 kg kummin, anis eller fänkål, 40 kg surdeg och 90 liter vatten. Brödet var livsnödvändigt för krigslyckan och i svåra tider fick allmänheten ofta rycka in och hjälpa till med bakning och leveranser till fronten.

 Olika typer av hästkrafter

Gustav Vasa lät 1535 bygga ett hovstall på Helgeandsholmen. Under 1870-talet lades planer fram på att där istället uppföra nya hus för riksdagen och riksbanken.  Kung Oscar II efterskänkte Helgeandsholmen till staden mot löftet om ett nytt hovstall på lämplig plats. Det ledde till att kronobageriet 1894 fick en ny granne när ett hundratal kungliga hästar flyttade in i kvarteret. Hovstallet har formen av en medeltida borg och ritades av slottsintendenten Ernst Jacobsson och arkitekten Fritz Eckert.

Hovets första bil 1899

Redan vid sekelskiftet började kungahuset att byta upp sig till moderna hästkrafter. Efter en resa till Tyskland tog kronprins Gustav 1899 med sig en Daimler på 5 hästkrafter hem till Stockholm. Även en tysk instruktör följde med men kronprinsen blev aldrig nöjd med bilen då motorn var för svag. Den såldes till AB Taxameter och blev landets första taxibil.

Namnbyte och hård träning för en kortegehäst

Hovstallets hästar köps in när de är 5-7 år gamla och det tar minst två år att utbilda dem. Som kortegehästar måste de klara av att dra fyr- och sexspannsvagnar i stressig och bullrig storstadsmiljö. Nya hästar döps alltid om enligt de gamla namnskyltarna från hovstallet på Helgeandsholmen. Så sedan Tuzla, Santiago och Monsieur kom till hovstallet heter de Amira, Lotus och Balder. Alla hästar är av rasen svenskt halvblod, har 170 m i mankhöjd och är bruna till färgen.

Dags för en åktur!

Hästarna tränas dagligen ute på Djurgården, i ridhuset eller i hovstallets egen skrittmaskin. Här finns även en smedja där hästarna skos om och vagnshjulen får ny gummibeläggning. Är du nyfiken på kungahusets bilar, vagnar och hästar kan du besöka hovstallet för en guidad visning.

Östermalm är MÅNADENS STADSDEL i december. Boka en stadsvandring och lär dig mer om den här spännande delen av stan.

Kungsgatan 1911

När Stockholms stadsplaner lades fram på 1630-talet drömde kungar och stadsplanerare om att skapa paradgator på Norrmalm, men Brunkebergsåsen klöv stadsdelen mitt itu med en östlig och en västlig del. Det skulle dröja 275 år innan planerna kunde förverkligas med hjälp av Alfred Nobels uppfinning – dynamit. Och den 24 november firar Kungsgatan 100 år som stans främsta paradgata.

Gatunamn efter tomtägare

Med Albert Lindhagens förslag på reglering av gatunätet 1866 skapades två paradgator som vid namnrevisionen 1885 döptes till Sveavägen och Kungsgatan. Den senare var tänkt att koppla ihop Östermalm med Kungsholmen, ett gigantiskt byggprojekt. Arbetet med att spränga sig igenom Brunkebergsåsen kom igång först 1905. Här, öster om Hötorget, låg en liten fattig bakgata fylld med enkla trähus. Nu schaktades den backiga Lutternsgatan bort och rucklen revs. Jochum Lutter var på 1660-talet tomtägare i kvarteret Kåkenhusen som troligen fått sitt namn efter annan tomtägare, Jöns Kock.

Kungsgatan invigs i november 1911

På Kungsgatan 5 byggdes 1908-1910 ett modernt kontorshus åt Myrstedt & Stern. Det var stans första byggnad med en skelettkonstruktion i armerad betong, ritad av arkitekten Erik Stenhammar med amerikanska varuhus som förebild. Och den 24 november 1911 var det dags för kung Gustaf V att inviga den pampiga paradgatan med sina broar för Regeringsgatans och Malmskillnadsgatan. Men sedan satte första världskriget stopp för bebyggelsen och gatan kantades länge av höga grässlänter.

Kungsgatans stolta skyskrapor

Europas första skyskrapor

Arkitekten Sven Wallander lade 1915 fram idén att Kungsgatan borde utformas som en modern storstadsgata med enhetlig hushöjd krönt av ”två höga skyskrapare”. Tio år senare invigdes Kungstornen som med sina 60 meter var Europas första skyskrapor. Det Norra Kungstornet ritade Sven Wallander själv åt Svenska Sockerbolaget medan Ivar Callmander ritade det Södra Kungstornet åt LM Ericsson. Nu inleddes Kungsgatans storhetstid som Stockholms främsta nöjesgata, här besjungen av Lisbeth Bodin och Erik Franks ensemble i oktober 1944:

There’s a cowboy rolling down Kungsgatan

There’s a cowboy rolling down
There’s a cowboy rolling down
There’s a cowboy rolling down Kungsgatan
and his spurs don’t sing a song
‘cause he hasn’t got them on
as he’s rolling, bowling down Kungsgatan

Singing, hi-ai-yi-pie yi-pi-de-yi-pi ye…!

Norrmalm är MÅNADENS STADSDEL i november. Boka en stadsvandring eller en tipspromenad och lär dig mer om den här spännande delen av stan.

Stigberget

“En ohygglig nyfikenhet drev mig att följa efter tre olyckliga, som fördes till avrättning utanför staden. Den ena var en kvinna, som hade avlivat sitt barn. Då vi kommo till avrättsplatsen, där kvinnan skulle halshuggas, slöto drabanterna krets kring de olyckliga och förhindrade med utsträckta lansar folket att tränga på.

Var och en av de livdömda hade sin pastor eller själasörjare med, som med låg röst läste och sjöng böner med dem; därefter fick den olyckliga kvinnan befallning att falla på knä och lägga huvudet på stupstocken, där det föll efter ett yxhugg av skarprättaren. Liket lades oavklätt på bår; det anses nämligen orätt att den avrättades kläder vidröres av någon.

Sedan släpades de två männen brutalt bort till galgen, som var rest på ett högt berg, synlig för hela staden. Detta försiggick under stor tillströmning av folk, och utan att någon yttrade något medlidande, vilket är ett bevis på landets egendomliga hårdhet.

Tvärtom berättade våra tjänare, som på nära håll iakttogo detta sorgliga skådespel, att då en av dem som skulle hängas stretade emot och icke godvilligt lät binda sig, brusto de kringstående gång på gång i skratt, som om det vore en lustig fars de åsåge.”

Mikael Reuisser var från 1635 Stockholms första statsanställda bödel med galgen uppe på Stigberget på Södermalm som sin arbetsplats. Han bodde med sin familj på en liten gata i närheten som sedan 1939 bär hans namn – Mäster Mikaels gata. Så här beskrev  den franske  legationssekreteraren Charles Ogier hans första arbetsdag 1635. Men Mikael Reuisser blev skickligare med tiden och behöll arbetet som skarprättare fram till 1650. Då avrättades han själv i galgen efter ett knivmord.

Södermalm är MÅNADENS STADSDEL i oktober. Boka en stadsvandring och lär dig mer om den här spännande delen av stan.

Skottåret 1860

“De fyra månförmörkelser, nämligen 2 i Solen och 2 i Månen, som detta år inträffa, blifwa blottt en förmörkelse i Solen och en i Månen härstädes synliga. Månförmörkelsen, hwilken äger rum den 7 Februari, börjar kl 2.14 f.m., slutar kl 5.09 f.m. och sträcker sig till fem sjettedelar af Månens twärlinie. Solförmörkelsen inträffar den 18 Juli och börjar kl 3.00, slutar kl 4.52 e.m, samt sträcker sig till Solens halfwa twärlinie.”

En mycket praktisk liten kalender

I “Almanach 1860 Till Stockholms Horisont” får jag veta att söndag den 1 september går solen upp kl 4.58 och ned kl 7.00. Jag kan även läsa om alla de större planeternas gång under året, om orsakerna till frostnätter, om årets alla marknader samt  ett utdrag ur portotabellen från Kongl. Post-Ordningarne. Almanackan gavs ut av Kungliga Vetenskapsakademin som vid Observatoriet i Vasastan sedan 1753 dagligen gjort observationer samt mätt temperatur och nederbörd. Just 1860 råkade också vara ett skottår  så min namnsdag (Maria) inföll på skottdagen den 29 februari.

Året med bara 354 dagar

Det här med tiden hade länge varit ett problem. Sedan antiken användes den julianska kalendern men den stämde inte överens med årstidsåret som är 365,24219 dygn långt. Redan 1582 bestämde därför påven Gregorius XIII att alla katolska länder skulle byta till den gregorianska kalendern och tio dagar ströks ur almanackan. Men i de protestantiska länderna höll man sig envist kvar vid den julianska kalendern. Kungliga Vetenskapsakademin började 1747 att ge ut almanackor och 1753 fattades beslutet att även Sverige skulle gå igenom en kalenderreform. Så när svenskarna gick till sängs den 17 februari 1753 vaknade de upp den 1 mars. Elva dagar hade plötsligt försvunnit ur kalendern. Det måste ha känts rätt märkligt, men nu var vi inte längre ur led med tiden.

Vasastan är MÅNADENS STADSDEL i september. Boka en stadsvandring och lär dig mer om denna spännande del av stan.

Choklad-Thule på Kungsholmen

Konfektyrföretaget Choklad-Thule (Förenade Chokladfabrikerna) var verksamt 1910-1970 och 1937 bygggdes fabrikshuset i kvarteret Bojen vid Karlbergskanalen på Kungsholmen. Chokladbiten Plopp lanserade 1949. Den blev genast en dundersuccé och hela 95 % av försäljningen sker fortfarande i Sverige. Företaget intresserade sig även för andra produkter än konfektyr och tillsammans med Mjölkcentralen köpte man 1942 in Alaska Glace som blev Glace-Bolaget – meränt som GB.

Prislista från 1962

Neonskylten för Tulo tillverkades av Graham Brothers och sattes upp 1955. Tabletterna som trillar nerför fasaden tillkom senare. Högljudda protester från stockholmarna räddade skylten från att plockas ner under 1980-talet och Cloetta kostade då även på en renovering.

Choklad-Thule köptes 1969 upp av Cloetta som behöll varumärket Plopp trots att de redan hade en äldre rival på marknaden – Center – skapad 1941. Idag presenteras de olika chokladbitarna som toffeefylld choklad  och choklad med toffeefyllning. Plopp har längre koktid vilket gör fyllningen mer lättflytande. Den innehåller också mer socker och smakar mer knäck. Men den eviga frågan kvarstår: Vilken är egentligen godast – Plopp eller Center?

Kungsholmen är MÅNADENS STADSDEL i augusti. Boka en stadsvandring eller en mobil tipspromenad och lär dig mer om denna spännande stadsdel.

Tillaei karta från 1733

I Magnus Erikssons stadslag från 1350 stod att läsa ”hwar stadher skal skiptas i fira fierdhuga”. Indelningen av kvarteren i fjärdingar underlättade brandskyddet i det medeltida Stockholm. Stadsplanen på 1640-talet ändrade kvartersindelningen till att omfatta även enskilda byggnader som numrerades. De flesta tomterna på malmarna ägdes av staden och namnen förenklade inbetalningen av ”tomtöret”, den årliga markhyran.

Kvartersnamnen på malmarna

Många av de äldsta kvartersnamnen på malmarna döptes enligt topografin – Klippan (Östermalm) och Gropen (Södermalm) samt Moraset och Sumpen (Norrmalm). Yrken användes också – Bonden (Södermalm)och Brännaren (Östermalm) samt Bergsmannen och Lantmätaren (Norrmalm) . Heraldiska namn som Lejonet, Gripen, Tigern och Loen (Norrmalm) var en annan namnkategori. Men en del äldre kvartersnamn  som Stormkransen och Blåmannen (Norrmalm),  Vattuormen (Kungsholmen) och Brunfisken (Östermalm) har inte kunnat förklaras.

Kvartersnamnen på Stadsholmen

Först i början av 1700-talet tilldelades även Gamla stan kvartersnamn vilka troligen fastställdes av stadsingenjörerna Petter Tillaeus och Johan Cortman. Anledningen var densamma, att underlätta brandskyddet.  På Stadsholmen valde man att främst använda namn ur den grekiska och romerska mytologin. De första kvarteren döptes 1702 och fick namnen Castor och Cerberus.

Bröderna Castor och Pollux håller ihop

Castor – den dödliga tvillingen

Drottning Leda hade två söner, tvillingarna Castor och Pollux, med olika fäder. Castors far var hennes make, kung Tyndareus av Sparta medan Pollux far var Zeus, gudarnas kung. Därmed var den ena sonen dödlig och den andra odödlig. När Castor dödades i strid bad Pollux sin far om att få dela sin odödlighet med sin bror.  Som stjärnbilden Tvillingarna vägleder de fartyg och hjälper människor i sjönod. Kvarteret Castor ligger mellan Stora Hoparegränd och Drakens gränd, intill Skeppsbron. Vid Österlånggatan är kvarteret hopbyggt med kvarteret Pollux vilket ju passar bra med tanke på historien.

Kerberos på vakt vid KTH

Cerberus – den trehövdade vakthunden

Efter att ha förts över floden Styx av färjkarlen Charon möttes de dödas själar av Cerberus, en trehövdad hund som vaktade ingången till dödsriket Hades. Hans uppgift var att se till att de aldrig lämnade undervärlden. Herakules tolfte och sista storverk var att med bara händerna fånga Cerberus levande och föra honom upp till de levandes värld, något han lyckades med. Kvarteret Cerberus ligger mellan Stora Nygatan, Kornhamnstorg och Lilla Nygatan.

En rak höger på Gåstorget

Trängseln och den dåliga framkomligheten i Gamla stans smala gränder har alltid varit ett problem. Stadsarkitekten Carlberg föreslog 1730 att staden skulle inrätta “tiänliga wändplatser”. Och med 1736 års byggnadsordning fattades beslut om att rivningstomter och avbrända tomter skulle rensas upp. Två sådana vändplatser är Tyska Brunnsplan och Brända tomten. Och drygt fyrtio år senare skapades Gåstorget av samma anledning.

Skitsnack ledde till stadsförvisning

Namnet Gåstorget påminner om Ragnhild Grågås som bodde i kvarteret åren kring sekelskiftet 1500. Om henne sa grannfrun Signe Bok att ”hon ok hennis dotter badehin haffua ligath medh en man”. Den 23 juni 1477 drogs Signe inför Rådstugan på Stortorget för förtal. Enligt vittnen hade Hölebo häradsting i Södermanland tidigare frikänt Ragnhild vilket bevisade att Signe hade ljugit. Hon dömdes för förtal men kunde inte betala böterna så istället stadsförvisades hon. Den här rätt vardagliga händelsen uppmärksammades för redan 1492 dök namnet ”Gragasenne grendh” upp och det namnet lever ännu kvar tillsammans med Gåstorget som fick sitt namn fastställt först 1986. Idag är torget en liten undanskymd oas.

En personlig staty

På Gåstorget finns statyn “Tungviktare” från 1967 av skulptören och bildhuggaren Sven Lundqvist (1918-2010). Hans skulpturer föreställer ofta vanliga människor i vardagssituationer. Hans motto var att det “i varje sten finns en gubbe” som han varsamt ville plocka fram. Titta bara på de fina huvudena i publiken! Flera av hans skulpturer finns på Lidingö där han bodde under många år.

Mörkare framtid för debatterad fasad.

Beslutet att riva Folkan på Östermalmstorg satt långt inne och det överklagades flera gånger. Men 2007 revs till slut huset med anor från 1856. Det nya huset på tomten ritades av arkitektkontoret Equator med Universitetsbiblioteket i Utrecht som förebild (se huset i bildspelet på deras sajt). Fasaden består av mönstrade ljusa och mörka “björkstamspaneler” i screentryckt glas. Bygglovet hade som villkor att fastighetsägaren skulle provmontera glasplattor i olika nyanser som Stadsbyggnadsnämnden sedan skulle godkänna. Uppfyller fasaden vad som hade utlovats i bygglovet? Håller huset den höga kvalitet som krävts? Presenterades fasadförslaget för Stadsbyggnadsnämnden innan panelerna sattes upp? Här går åsikterna isär. Nu har de ljusa partierna bytts ut mot mörkare. Blev det snyggare? Diskussionerna lär fortsätta länge än. Läs artikeln i Östermalmsnytt, ÖN Maj 2010.