Norrmalm är tillbaka på spåret

Norrmalm är tillbaka på spåret

I höst är det 50 år sedan Dagen H – den 3 september 1967 – då spårvagnstrafiken i innerstan lades ner. Den spårvägslinje som stockholmarna då helst av allt ville ha kvar var Djurgårdslinjen (nummer 7) men även den försvann inför högeromläggningen. Den återuppstod som museispårväg 1991 och med Spårväg City förlängs Djurgårdslinjen från Norrmalmstorg till T-centralen. Omnibussar för törstiga passagerare Det dröjde länge innan Stockholm fick regelbunden linjetrafik för persontransporter. I Köpenhamn kunde man 1829 åka med ”dagvogne” ut till stadens omgivningar.  I början av 1800-talet var Stockholm fortfarande fattigt och smutsigt och utan egentlig stadskaraktär. Av stadens 80 000 invånare bodde under 1830-talet merparten ute på malmarna. På Norrmalm bodde 28 000 personer varav de flesta trängdes i små en- och tvåvåningshus. Bland medelklassen var det populärt att dricka brunn. Entreprenörer som ville börja erbjuda moderna persontransporter i innerstaden siktade därför in sig på de många brunnsgäster som på ett bekvämt sätt ville kunna ta sig till någon av stadens hälsobrunnar – Stora Surbrunn, Sabbatsberg eller Djurgårdsbrunn. De som den 7 juli 1835 slog upp Stockholms Dagblad kunde läsa denna annons: “Promenadvagn från Jakobs Torg, öfver Djurgårdsbron, södra sidan af Djurgården till Manillla och Djurgårdsbrunn. En Omnibus att taga sin början Onsdagen den 8 dennes, alla söcknedagar.” Numrerade platsbiljetter kunde köpas i kryddboden på Jakobs torg. Passagerare som klev på vid någon av hållplatserna fick ”betala den önskade platsen till Kusken som för detta ändamål medhafver en blecklåda, i hvilken jemna penningar nedlägges”. Bolaget drevs av hyrkuskänkan Amelie Almgren. Skråväsendets stadgar gav änkor rätt att för sin egen försörjning driva makens verksamhet vidare. Stockholm hade fått sin första...
Fortsätt till Norrmalmstorg utan att passera GÅ

Fortsätt till Norrmalmstorg utan att passera GÅ

Alla som någon gång har spelat Monopol vet att det gäller att bli den som först landar på Norrmalmstorg. Därefter kan det bli ohyggligt dyrt. Har ägaren dessutom hunnit bygga ett hotell på tomten ligger medspelarna ofta pyrt till. “Monopoly – The Fast-Dealing Property Trading Game” lanserades i USA 1935 och den svenska versionen av det populära affärsspelet dök upp två år senare. Kanske var det just Citypalatset som inspirerade valet av Norrmalmstorg som den svenska motsvarigheten till Boardwalk. Nydanande arkitektur på Norrmalmstorg Citypalatset uppfördes 1933 av Torsten Kreuger för Sydsvenska bankens nya huvudkontor. Han köpte tomterna och lät riva två äldre hus i kvarteret Packarhuset längs Norrmalmstorgs västra sida. Några av Stockholms mest namnkunniga arkitekter deltog i arkitekttävlingen: Ragnar Östberg (Stadshuset), Ivar Tengbom (Konserthuset), Albin Stark (Chinateatern) och Cyrillus Johansson (Centrumhuset). Uppdraget gick till Cyrillus Johannson men Torsten Kreugers krav på fasadmaterial fick arkitekten att dra sig ur då han vägrade att befatta sig med marmorplattor. Istället fick Ivar Tengbom ta över projektet. Han hade startat sitt arkitektkontor 1906 men det stora genombrott kom med Konserthuset som invigdes 1926. I början av 1930-talet bytte Ivar Tengbom stil – från gracil nordisk klassicism till stram funktionalism, en stil som slog igenom stort i Sverige under 1930-talet. I Citypalatset gick han ett steg längre och kombinerade funktionalism med modernism. Den nya tidens marmor, stål och glas Citypalatset mäter 57 x 38 meter och tar upp hela kvarteret. Ett kontorshus anpassat för hotell, företag och butiker där hela byggnadskroppen med sin bastanta men eleganta marmorfasad obekymrat tycks sväva en bit ovanför marken tack vare det inglasade butiksplanet längst ner. Allt bärs upp...
Kastellholmen – skärgårdsidyll mitt i stan

Kastellholmen – skärgårdsidyll mitt i stan

Det är lätt att glömma att Stockholm är en del av sin skärgård. Men på Kastellholmen har de branta strandpartierna lämnats orörda. Här finns inga stadsplanerade gator, bara naturliga gångvägar som har trampats upp genom århundradena. Från början kallades den lilla ön ”Notholmen” och ”Blockhusholmen” men när flottan flyttades hit på 1640-talet förändrades tillvaron. Kastellholmen är en del av Kungliga nationalstadsparken och ingår sedan 1934 i stadsdelen Skeppsholmen som bildades 1905. Hissa flaggan och skjut salut Enligt en instruktion från 1665 ”skall flaggan flyga både nätter och dagar” på Kastellholmen. Det började med en signalmast och en vaktstuga men 1667 byggdes ett mindre kastell varifrån salut sköts för ankommande och avgående fartyg. Men bara tretton år senare flyttades flottan från Stockholm till Karlskrona och kastellet förföll. Det gamla kastellet byggdes om 1746 till en åttkantig stenbyggnad i en våning som försågs med en lanternin och en flaggstång på taket. I källaren fanns ett krutförråd och kastellet användes även som ammunitionsfabrik där man tillverkade och provade patroner och olika krutladdningar. Kastellholmen får ett nytt kastell Lördagen den 21 juni 1845, vid tvåtiden på eftermiddagen, hördes en rejäl smäll över hela Stockholm. Många förskräckta stockholmare befarade säkert att Sverige attackerats av främmande makt. När de riktade blickarna mot rökpelaren som steg upp mot himlen från Kastellholmen såg de att det gamla kastellet hade flugit i luften. Genast beslöt man att bygga ett nytt kastell och uppdraget gick till arkitekten Fredrik Blom som även var överste i flottan. Han ritade ett citadell med ett 20 meter högt trapptorn och ett rundtorn för salutkanonerna samt två logementflyglar. Murarna är i rött tegel med...
Spökhistorier i Sveriges Radio

Spökhistorier i Sveriges Radio

På Alla helgons dag den 31 oktober 2015 blev jag inbjuden till Sveriges Radio för att berätta om spöken i Stockholm. Det finns många historier om spökena i Gamla stan men jag kände att ville berätta om andra delar av stan. Så jag valde  ut tre platser där både spännande, otäcka och märkliga händelser har inträffat. Om det verkligen spökar där? Vem vet, det får radiolyssnarna själva ge sig ut på stan och ta reda på. Kungsholmen – Fredagen den 12 mars 1926 väcks invånarna på Kungsholmen av en kraftig smäll. När en poliskonstapel tittar ut genom fönstret på polishuset ser han ett stort eldsken bortifrån Pipersgatan. Vad är det som har hänt?! Södermalm – Emanuel Swedenborg (1688-1772) var vetenskapsman, teolog, filosof och mystiker. I sitt lusthus vid Mariatorget höll han seanser med andar och änglar. Efter hans död hände något som fick sin lösning långt senare och på ett märkligt sätt… Norrmalm – På Adolf Fredriks kyrkogård vid Sveavägen finns det många stora och pampiga gravstenar. Här vilar flera berömda personer. Men en en gravsten är annorlunda än de andra… Här kan du lyssna på radioprogrammet:  P5 Stockholm – Spökhistorier OBS! Klicka på den blå pilen högst upp på webbsidan så kommer du direkt till programinslaget med...
Torghandel i 380 år på Hötorget

Torghandel i 380 år på Hötorget

Stadens torg har alltid haft en viktig uppgift – att förse stadsborna med livsmedel. Torghandeln på Hötorget började 1636 och under mer än 200 år såldes även hö, halm, ved och timmer här. Försäljningen pågick en eller flera dagar i veckan och torgdagar, reglering och avgifter fastställdes till en början av kungen och från 1734 av riksdagen. Problem med matvaruhygienen När Stockholm under 1800-talet alltmer förvandlas till en industristad och befolkningen tredubblas ökar problemen med livsmedelsförsörjning och matvaruhygien. Att matvaror säljs utomhus året runt är ett bekymmer och 1849 byggs Nya Hötorgsbasaren med arton salubodar som säljer kött, fläsk, fisk, ost, smör och ägg. Byggnaden låg vid Kungsgatan, i den norra änden av Hötorget, och revs 1928. Vagnkapplöpning som morgonnöje För att få lite bättre ordning på torghandeln delas Hötorget 1869 in i två delar. På Månglartorget i söder betalar stadsborna för fasta salustånd med tälttak. På Bondtorget i norr inleds varje torgdag med att bönderna slåss om de bästa platserna och vagnkapplöpningen blir snart ett morgonnöje för stockholmarna. När bönderna väl har intagit sina åtrådda platser sker försäljningen direkt från vagnarna. Den stora bilden ovan visar en vy norrut över Hötorget 1870. Sveriges första saluhall Ett beslut att uppföra Stockholms första saluhall på Hötorget fattas 1879. Arkitekt Axel Fredrik Nyström och civilingenjör A. Lindahl skapar en paviljong i parisisk stil och Atlasverkstäderna levererar gjutjärnskonstruktionen. Byggnaden är 48 m lång x 30 m bred och har sexton  ingångar. Takhöjden är tretton meter och ljusinsläppet sker via en taklanternin men saluhallen är även utrustad med gasljus. “Nya saluhallen å Hötorget är nu färdig och kommer den 1 oktober att öppnas...
Teaterrebeller och hasardspel på Kungsträdgårdsgatan

Teaterrebeller och hasardspel på Kungsträdgårdsgatan

På promenad längs Kungsträdgårdsgatan passerar du en rad bankpalats och andra pampiga byggnader från tiden runt sekelskiftet. Staden förändras ständigt. I slutet av 1800-talet såg gatan till stor del helt annorlunda ut. Här är några av de hus du då hade fått se. “Den genuine stockholmaren är mycket känslig i sitt hemstadssinne – så kan man ju kalla stadsbornas motsvarighet till landtfolkets hembygdssinne – och reagerar, säkert och kraftigt, när det gäller förändringen af de drag som för honom te sig som betecknande och väsentliga i hans kära stads fysionomi. Af olika anledningar har somliga byggnader just för den där stockholmskänslan större betydelse än andra.” (ur en artikel i tidningen Idun, 1911) Barclayska huset, Kungsträdgårdsgatan 14 Reflektionen är ovanför är tagen från en artikel i Idun som berättar om “ett gammalt Stockholmshem” på Kungsträdgårdsgatan – ett privatpalats i två våningar med en grönskande bakgård. Huset ritades 1856 av arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander för den skotske affärsmannen Alexander “Sandy” Barclay. Han sålde det vidare och 1877 köptes huset av bankiren André Oscar Wallenberg som flyttade in med sin fru Anna och sönerna Gustaf, Marcus, Oscar och Axel. Anna Wallenberg målade porträtt och landskap och var känd som en generös värdinna. På familjens många fester sågs kaptener, diplomater, vetenskapsmän, konstnärer, skulptörer, författare och skådespelare bland gästerna. Och varje år dansades julen ut med en stor bal på Tjugondag Knut. “Det blir för alla dem som älska hvad Stockholm äger vackert en vemodets dag då murbräckorna en gång börja arbeta på Anna Wallenbergs hem.” (ur en artikel i tidningen Idun, 1911) Anna Wallenberg blev änka 1886 men bodde kvar i huset i...
Sidan 1 av 3123