När nyheterna spreds från Gamla stan

När nyheterna spreds från Gamla stan

Sveriges äldsta tidning – Post- och Inrikes Tidningar – började ges ut 1645. Från 1720 finns redaktionen på Lilla Nygatan 6. Hit till posthuset skickas varje vecka nyheter som samlats in av landets alla lokala postmästare med Stockholms postmästare som ansvarig utgivare. Under 1800-talet kommer ett mediakluster att växa fram i kvarteren runtomkring. Litterär tidning med brokigt innehåll Den 29 oktober 1778 startas Stockholms-Posten av skalden Johan Henrik Kellgren, ämbetsmannen Carl Peter Lenngren och bokhandlaren Johan Christopher Holmberg. Redaktionen håller till i hans boklåda på Storkyrkobrinken. Från början ges Stockholms-Posten ut två gånger i veckan men från 1779 kommer den ut alla dagar utom söndagar. Tidningens inriktning är litterär med prosa och dikter av framstående poeter samt dramarecensioner. Men även läsarna själva bidrar i hög grad med egna insändare, verser och uppsatser. Tidningen finns kvar till 1833. Från annonsblad till tabloidformat Stockholms Dagblad startas den 2 januari 1824 på Västra Trädgårdsgatan 7, ett stenkast från Slottet. Utgivarna är en notarie G E Lodin och boktryckaren E. A Ortman men snart kliver familjen Walldén in i verksamheten och köper både tidningen och tryckeriet. Familjen Walldén driver tidningen vidare under många år och den utvecklas från att vara främst ett annonsblad för kungörelser från Överståthållarämbetet till att bli en konservativ tidning med stort politiskt inflytande. Stockholms Dagblad slogs ihop med Stockholms-Tidningen 1931. Men innan dess hann den bli först i Sverige med tabloidformatet och den 17 mars 1930 publicerades den första svenska seriestrippen med Musse Pigg, bara två månader efter originalserien i USA. Det startades även en klubb – Musse Pigg Kamraterna. Föregångare för den fria pressen Under 1820-talet växer den...
Österlånggatan 29 rymmer en hel del amerikansk historia

Österlånggatan 29 rymmer en hel del amerikansk historia

John Quincy Adams är tolv år gammal när han börjar föra dagbok 1779. Det kommer att bli  hela 14 000 sidor innan han går ur tiden 1848. Då har han hunnit med en makalös politisk karriär som advokat, diplomat, senator, utrikesminister och ledamot av representanthuset – samt USA:s sjätte president åren 1824-1829. Som politiker förespråkar han självständighet och frihandel och är en stark motståndare till slaveriet. I Karibiska havet inträffar 1839 ett uppror ombord på slavskeppet La Amistad. Ett femtiotal afrikanska slavar ställs inför rätta och riskerar avrättning för myteri. John Quincy Adams för deras talan under rättegången och de friges. Målet “United States vs. The Amistad” blir ett viktigt steg till att slaveriet avskaffas 1865. En ung blivande president besöker Stockholm Politiskt sett har John Quincy Adams en hel del att brås på. Hans far John Adams författade USA:s självständighetsförklaring 1776 tillsammans med Benjamin Franklin och Thomas Jeffersson. Därefter utsågs han till USA:s första vicepresident 1789-1797 och var USA:s andra president 1797-1801. Under 1780-talet är John Adams USA:s diplomat i Nederländerna och det är dit sonen, den då femtonårige John Quincy Adams, är på väg. Resan till Haag går genom Sverige och den 25 november 1782 anländer han till Stockholm och tar in på Källaren Sveriges Vapen på Österlånggatan 99 (nuvarande 29) där besökare erbjuds resanderum. I tidningarna är det brukligt att meddela “Ankomne Resande” till staden och i Dagligt Allehanda från den 28 november 1782 finns John Quincy Adams med i listan som även nämner att besökarna har anlänt från St Petersburg: “Italienska Grefwen Oskario Greco och Amerikanen Joh. Adams med betjenter från Pettersburg, bo i huset...
Själagården – Äldreomsorg och fattigvård på medeltiden

Själagården – Äldreomsorg och fattigvård på medeltiden

Första gången “Stockholms Stora Kyrka” nämns i skrift är i ett testamente från 1279. Exakt när Storkyrkan byggdes är okänt men den första bykyrkan i trä brann ner mot slutet av 1200-talet. En treskeppig kyrka i sten invigdes 1306. Under 1420-talet byggdes den till med ett kyrktorn samt Själakoret – en katolsk stiftelse som bedrev social verksamhet i det medeltida Stockholm. Donationer till Själakoret Genom att skänka pengar till den katolska bykyrkan kunde stockholmarna få syndernas förlåtelse och därmed korta ner tiden i skärselden. Donationerna användes för att bedriva fattigvård, äldreomsorg och sjukvård. Själakorets främsta uppgift var att sprida budskapet om Guds frälsning bland stadens fattiga befolkning. Varje söndag delades allmosor ut till sextio nödställda personer. Själagården var prästbostad, äldreboende och fattighus Ett par kvarter från Storkyrkan låg Själagården där Själakorets präster hade fri bostad och mat. Huset var ett ålderdomshem där stockholmsborgare kunde få kost och logi mot betalning. Men Själagården fungerade även som sjukhus och fattighus samt barnhem för stadens många föräldralösa barn. Varje månad bjöds stadens fattiga på ett gratis “själabad” och under “Alla själars fest” fick de en gratis måltid. Bara rättfärdig tro kan frälsa själen Under 1500-talet nåddes Sverige av reformationen och 1524 tillsattes den första protestantiska kyrkoherden i Storkyrkan, Nicolaus Stecher. Protestantismen var emot avlatshandeln och de avlatsbrev om syndernas förlåtelse som såldes av den katolska kyrkan. Då den protestantiska läran predikade att endast rättfärdig tro kan frälsa människans själ försvann med tiden systemet med allmosor. Själagården stängdes och tömdes på sina inneboende och Gustav Vasa lät använda huset som tryckeri för att sprida den nya religionen. Tryckeri för psalmer på svenska En...
Gamla stan, vad du tjusar mig med dina gränder

Gamla stan, vad du tjusar mig med dina gränder

Hur skildras Gamla stan på film? När stadsdelen dyker upp på vita duken får den ofta gestalta en smutsig men charmig slum med fattiga men lyckliga människor. Filmernas huvudpersoner bor i trånga lägenheter och rör sig längs mörka gränder med småbutiker, krogar och lumpbodar. Men trots elände och fattigdom segrar alltid kärleken och filmerna får ett lyckligt slut. På film befolkas Gamla stan av människor vars drömmar är lika stora som deras hjärtan. Flickorna från Gamla stan (1934) Målarmästaren Edvard Larsson målar en husfasad på Österlånggatan i Gamla stan. När hans medhjälpare uppe på taket blir stucken av en geting släpper han plötsligt taget om säkerhetslinorna. Edvard störtar nästan i gatan men lyckas hugga tag i fönsterkarmen till ett öppet fönster till våningen där Karin och Inga bor. Tvärsöver gränden bor konstnären Gunnar Gustavsson. Han blir vittne till händelsen och får idén att måla en tavla med flickorna i fönstret. Här kan du höra musik ur filmen. I rollerna: Edvard Persson, Gideon Wahlberg, Karin Ekelund, Birgit Rosengren mfl. Ur recensionen i SocialDemokraten: ”Man förstår regissören när han uteslutande håller sig till de ljusare sidorna av livet i Gamla stan. Genom sin tjusiga miljöskildring av den pittoreska staden mellan broarna får han säkert förlåtelse för att han alldeles glömt bort de ruskiga, solfattiga kyffena, de feta råttorna och annat trevligt i samma stil.” Melodin från Gamla stan (1939) Det är midsommar. Den arbetslöse musikern Nisse Karlsson befinner sig på ett musikförlag vid Kornhamnstorg i Gamla stan där han spelar en melodi för direktör Rydman. Han hoppas på ett förskott men får nej. Elsa är kassörska på musikförlaget, hon lånar ut...
Masreliez-rummen – Okänd paradvåning från 1700-talet i Gamla stan

Masreliez-rummen – Okänd paradvåning från 1700-talet i Gamla stan

Salviigränd i Gamla stan är döpt efter riksrådet och diplomaten Johan Adler Salvius som ägde flera tomter i kvarteret Cephalus på 1600-talet. Klädeskramhandlaren Wilhelm Schvardz var en välbärgad ungkarl som umgicks i Stockholms högre societet. Efter sin fars död 1772 ärvde han en fastighet på Salviigränd 1 och 1790 köpte han grannfastigheten på Salviigränd 3. Några år senare skapades Masreliuz-rummen. En framstående hyresgäst flyttar in Själv bodde Wilhelm Schvardz (bilden) i en paradvåning som bestod av en salong, en matsal och ett sovrum, två trappor upp på Salviigränd 1. Efter moderns död övertog han hennes våning i huset och beslöt sig för att hyra ut sin egen. Hyresgästen var Carl Fredrik von Schulzenheim, framstående läkare och kirurg på Serafimerlasarettet. Som kunglig livmedikus behövde han en ståndsmässig våning i närheten av slottet där han kunde ta emot sina förnäma patienter. Masreliez-rummen skapas Paradvåningen på Salviigränd 1 behövde renoveras och 1791 anlitades den framstående inredningsarkitekten Louis Masreliez. Under sina år på kontinenten hade han umgåtts med Europas främsta konstnärer inom nyklassicismen. I Sverige var han ledande inom utformandet av den sengustavianska stilen och hade nyligen avslutat arbetet med inredningen av Gustav II:s paviljong i Haga. Renoveringsarbetet tog två år och Masreliez skapade en paradvåning med påkostade detaljer som joniska pilastrar, dörrfriser med oljemålningar och dörrspeglar med olympiska gudar. Ett kärleksbarn föds i paradvåningen Wilhelm Schvardz sålde fastigheterna på Salviigränd 1822 och en senare hyresgäst i Masreliez-rummen var Emilie Högqvist, en av Stockholms mest anlitade och högst betalda skådespelerskor. Älskarna stod på rad, en av dem var den engelske legationssekreteraren John Bloomfield och 1833 föddes deras dotter Teckla i paradvåningen. Idag är...
Skeppskapare och kunglig kärlek i Staffan Sasses gränd

Skeppskapare och kunglig kärlek i Staffan Sasses gränd

Intill Köpmangatan i Gamla stan ligger Staffan Sasses gränd, en liten tyst återvändsgata som många nog missar. Gränden fick sitt namn redan 1569 efter Staffan Sasse, en man med ett brokigt förflutet. Han kom från Lübeck och inledde sin karriär i tjugoårsåldern som kaparkapten under Sten Sture den yngre. Senare deltog han i Gustav Vasas frihetskrig mot Danmark och utsågs till skeppshövitsman på den svenska flottans flaggskepp Lybska Svan. Från 1531 var han slottsfogde. Och när kungen 1545 lät starta ett bolag för järnmalmsbrytning vid Dannemora gruvor skötte Staffan Sasse försäljningen. Adelskap och fastighetsköp Staffan Sasse adlades 1524 för sina insatser och samma år köpte han ett hus “belæget paa køpman gatwn”. Några år senare beskrevs den lilla gränden som den “trånga grenedene bak Staffan Sasses hus”. Han avled vid 66 års ålder i november 1566 och i Storkyrkans räkenskaper finns en anteckning om att Emerentia Hansdotter betalade 50 mark för sin makes begravning. Från 1569 kallas den lilla återvändsgatan “Staffan Sasses gränd”. Genom åren har den döpts om ett par gånger men 1925 återfick den sitt ursprungliga namn. Knektdottern som vann kungens hjärta Den lilla anspråkslösa återvändsgränden har möjligen ytterligare en koppling till kungahuset. Det sägs att Karin Månsdotter bodde i det röda huset när hon 1565 fick arbete som kammarjungfru på slottet. Hennes far Måns var knekt och modern Ingrid kom från en bondsläkt i Uppland. Kung Erik XIV hade suttit på tronen i fem år, han var 32 år och fortfarande ogift men hade två döttrar med sin frilla. När han en dag fick syn på den rödblonda femtonåriga flickan blev han blixtförälskad. Karin blev nu...
Sidan 1 av 3123