Eliel Saarinen – traditionell modernist som inspirerade amerikansk arkitektur

Eliel Saarinen – traditionell modernist som inspirerade amerikansk arkitektur

Eliel Saarinen (1873–1950) växte upp i Ingermanland i sydöstra Finland. Under studietiden på Polytekniska institutet i Helsingfors lärde han känna arkitektkollegorna Herman Gesellius (1874–1916) och Armas Lindgren (1874–1929).

Julius Tallbergs hus, (Foto Maria Lindberg Howard)

Tillsammans vann de 1897 arkitekturtävlingen för kommersrådet Julius Tallbergs bostadshus på Lotsgatan 1 på Skatudden i Helsingfors. Uppdraget ledde till att de startade arkitektbyrån Gesellius-Lindgren-Saarinen och nästa stora framgång blev deras bidrag till Finlands paviljong på världsutställningen i Paris år 1900.

Stilbildande inom finsk nationalromantik 

Pohjalas hus (Foto Maria Lindberg Howard)

Inom den finländska nationalromantiska arkitekturen blev trion snabbt stilbildande med inslag av jugend och finsk medeltid. Kontorshuset för försäkringsbolaget Pohjola från 1901 på Mikaelsgatan 3 visar prov på deras egensinniga tolkning. Fasaden i granit och täljsten har dekorativa trädstammar med grenar, barr och kottar blandat med fantasifull ornamentik med björnar och grimaserande troll.

Eols hus (Foto Maria Lindberg Howard)

Arkitektbyrån ritade ytterligare ett bostadshus på Skatudden, den här gången för fastighetsbolaget Eol på Lotsgatan 5. Hamnområdet hade länge haft dåligt rykte med prostitution, kriminalitet och spritsmuggling. Med nybyggnationen vid sekelskiftet började området att förändras och idag finns en väl sammanhållen samling av jugendkvarter här.

I Finlands Nationalmuseum på Mannerheimvägen 34 blandas nationalromantik i exteriören och jugend i interiören. Bygget påbörjades 1905 men samma år gick de tre arkitekterna skilda vägar. Saarinen var då nygift med Herman Gesellius syster Louise (Loja), skulptör och textildesigner, och samma år föddes dottern Eva-Liisa (Pipsan) följd av sonen Eero 1910. Likt båda sina föräldrar kom barnen senare att ägna sig åt design, inredning och arkitektur.

En av sekelskiftets vackraste järnvägsstationer

Saarinen vann arkitekttävlingen om Helsingfors järnvägsstation 1904 med ett förslag som påminde om nationalmuseet. Men under en rundresa i Europa influerades han av såväl den engelska Art and Crafts-rörelsen som de österrikiska arkitekterna Joseph Maria Olbrich och Josef Hoffman. När byggnaden invigdes femton år senare hade han utvecklat stilen och järnvägsstationen anses vara ett av de finaste exemplen från tiden.

Ingången till entréhallen flankeras av fyra bastanta herrar som håller i varsin ljuslykta. Kanske ska den symbolisera jordklotet, en järnvägsstation är ju början på en resa någonstans ut i världen.

På var sin sida om den pampiga entréhallen ligger två stora salar som en gång var första- och andraklassrestaurangen. Saarinen ritade även skåp, stolar, bänkar och annan inredning till järnvägsstationen.

Under 1910-talet åtog han sig olika uppdrag med stadsplanering och generalplaner för Helsingfors men för andra städer i Europa, Afrika och Australien. Mycket stannade på ritbordet men det gjorde honom känd långt utanför Finlands gränser.

Andrapriset som inspirerade andra arkitekter

Eliel Saarinens tävlingsbidrag i Chicago och Gulf Building i Houston (Foto Wikipedia)

När dagstidningen Chicago Herald Tribune 1922 gick ut med en arkitekttävling för sitt nya kontorshus var intresset stort och 260 arkitekter från hela världen anmälde sig.

Saarinen hade aldrig varit i USA eller ritat en skyskrapa men hans förslag visar en modern fasaddekor där de typiskt vertikala linjerna är tydligt utmärkta. Bidraget vann andra pris och Saarinen hyllades för sin nytänkande design och hans byggnad sågs som en värdig efterföljare till Chicago School.

Arkitekterna Alfred Charles Finn, Kenneth Franzheim och James Edwin Ruthven Carpenter Jr fick 1927 i uppdrag att rita Gulf Building på Main Street i Houston. Byggnaden blev klar två år senare och räknas som ett av de främsta exemplen på art deco i sydvästra USA.

Vid en jämförelse med Saarinens tävlingsförslag i Chicago är likheten med de trappstegsvis indragna våningarna – “setbacks” – tydlig.  Gulf Building anses vara en realisering av Saarinens tävlingsförslag. Fram till 1963 var Gulf Building med sina 130 meter Houstons högsta byggnad.

Familjen Saarinen bildar skola

Prispengarna på 20 000 dollar som Saarinen fick för sitt tävlingsbidrag finansierade familjens flytt till USA 1923. I Chicago började Saarinen på eget initiativ arbeta med planer för att utveckla strandområdet längs Lake Michigan. Han bjöds in som gästprofessor i arkitektur på universitetet i Ann Arbor i Michigan där familjen sedan bosatte sig.

I Bloomfield Hills utanför Detroit fick Saarinen i uppdrag att planera och bygga Cranbrook Educational Center, en konstakademi där han sedan kom att undervisa i arkitektur. Hustrun Loja ansvarade för textilverkstaden och drev även en egen firma inom textildesign.

Under 1930-talet började Eliel att samarbeta med sonen Eero. Han i sin tur kom att utveckla ett funktionalistiskt förhållningssätt till arkitekturen där formen måste kunna väcka känslor som hans vackra flygplatsterminal TWA Flight Center på JFK International Airport i New York.

Till en designtävling inför bygget av ett monument i Saint Louis, Michigan skickade far och son in varsitt bidrag. När ett telegram adresserat till E. Saarinen anlände trodde familjen först att Eliel hade vunnit innan det stod klart att tävlingsjuryn hade valt Eeros förslag “The Gateway Arch”. Här är en kort film om tillkomsten av monumentet.

Även dottern Pipsan Saarinen Swanson undervisade vid Cranbrook Educational Center, hon inspirerades av skandinavisk modernism och vann framgångar som möbeldesigner.

Djärvt och återhållsamt synsätt på arkitektur

Eliel Saarinen ses som en “traditionell modernist” och med sitt på samma gång djärva och återhållsamma synsätt på form och funktion inspirerade han under lång tid amerikansk arkitektur:

“It is an easy task to let one’s imagination run wild and to produce such forms that have never existed before. The value of art does not depend on one’s rich imagination. The value of art depends on how one’s rich imagination is mastered.”