”Det imponerande palatset… har redan gjort sig gällande i raden vid vår mest mondäna avenue genom sina kolossala proportioner, sin monumentala arkitektur och sina framträdande färger, vita murar och ett ståtligt bjärtrött tak av glaserat tegel.”

Så löd Dagens Nyheters lyriska omdöme av fastigheterna på Strandvägen 7A-C efter pressvisningen 1910. De tre husen i jugendstil ritades av arkitektfirman Hagström & Ekman och uppfördes åren 1907-1911.

Fasaden är rikligt utsmyckad med balkongförsedda burspråk samt tidstypiska detaljer och dekorationer inspirerade av naturen. Framför mittenhuset finns en förgård med en järngrind i konstsmide och statyn ”Eko” av Gustaf Lindberg från 1909.

Från läckra bakverk till lyxiga vrålåk

Hösten 1910 öppnades Landelius hovkonditori på Strandvägen 7A i hörnan av Artillerigatan. Verksamheten hade startats redan 1858 av hovkonditor Johan Conrad Landelius på Storkyrkobrinken 9 i Gamla stan. Efter flytten till Östermalm hade man en filial på Storkyrkobrinken 16.

Landelius hovkondotori på Strandvägen 7A (Foto Stockholmskällan)

Landelius hovkonditori på Strandvägen 7A (Foto Stockholmskällan)

Landelius hovkonditori var berömt för sina tårtor, wienerbröd och konfektyr. Hit gick gärna Östermalms välklädda damer för att dricka Five O’Clock Tea. Familjen sålde verksamheten 1917 men konditoriet fanns kvar tills 1923 när det stängdes. Därefter fanns under många år Philipsons bilsalong i samma lokaler.

Ambassadmord, kapardrama och terroristlag

Den 7 april 1971 bröt sig två kroatiska män in på den jugoslaviska ambassaden på Strandvägen 7B och sköt ambassadören som senare avled av sina skador. Attentatsmännen greps och dömdes till livstidsstraff för mord. Det blev upptakten till den första flygkapningen i Sverige. Den 15 september 1972 tvingades ett SAS-plan att landa på Bulltofta i Malmö. Där lyckades de kroatiska kaparna få igenom sitt krav på att i utbyte mot passagerarna få sju landsmän frigivna från svenska fängelser, bland dem de två attentatsmännen från ambassadmordet på Strandvägen. Kaparna flög vidare till Madrid där besättningen frigavs. Händelsen ledde till att riksdagen våren 1973 antog en terroristlag.

En slump som räddade många människoliv

Wallenberg

Raoul Wallenberg 1944 (Foto Wikimedia)

Strandvägen 7C har hyst många ambassader genom åren. Här låg USA:s ambassad samt The War Refugee Board som under andra världskrigets slut arbetade för att rädda europeiska judar undan förintelsen. Sommaren 1944 sökte man efter någon i det neutrala Sverige som kunde hjälpa till med räddningsaktionerna i Budapest. I grannhuset på Strandvägen 7A fanns handelsbolaget Meropa som drevs av den ungerske affärsmannen Kálmán Lauer. Som jude kunde han själv inte åta sig uppdraget men han rekommenderade en av sina anställda, Raoul Wallenberg. Han utsågs av UD till legationssekreterare och humanitär attaché för Sverige och i juli 1944 reste Raoul Wallenberg till Budapest där han med hjälp av svenska skyddspass lyckades rädda tusentals människoliv. Ett halvår senare arresterades han och är sedan dess försvunnen.