I början av år 43 e. Kr. inledde romarna sin invasion av de brittiska öarna. Inom ett par år hade kejsar Claudius trupper lyckats erövra hela sydöstra England åt det romerska imperiet. För de olika stammar av keltiska jordbrukare och hantverkare som levde här förändrades allt.

Heta källor med mineralrikt vatten

En av dessa keltiska stammar var Dobunni som under järnåldern hade bosatt sig i små byar vid floden Avon (det keltiska ordet för flod). Landskapet i Somerset är rikt på kalksten och här finns Englands enda heta källor. Längsmed den geologiska förkastningen Pennyquick tar sig det varma vattnet upp till jordytan via sprickor i kalkstenen. Varje dag når ca 1,2 miljoner liter vatten ytan och har då en temperatur på ca 46 grader. Enligt sägnen befriades den keltiske prinsen Bladud från spetälska efter ett bad i det mineralrika vattnet och lät därefter grunda staden Kaerbadum/Caervaddon, mer känd som Bath där rester av det romerska imperiet finns kvar.

En keltisk gudinna adopteras av romarna

Staden och de heta källorna vid Avon var helgade åt Sulis, den keltiska visdomsgudinnan. Romarna var noga med att visa respekt för de erövrade folkens gudar. I Sulis såg de en motsvarighet till sin egen gudinna Minerva; poesins, vishetens, magins och hantverkens beskyddarinna. Romarna lät bygga ett tempel och ett badhus till Sulis Minervas ära och under de kommande trehundra åren byggdes badanläggningen till och utrustades med golvvärme. Aquae Sulis  var ingen vanlig romersk stad i imperiets utkant utan en helig plats dit pilgrimer även utanför det romerska riket vallfärdade för att tillbe Sulis Minerva i hopp om att återfå sin hälsa.

Badet var en mötesplats och statusmarkör

En paus mellan doppen (Foto Maria Lindberg Howard)

För romarna var badet en viktig daglig ritual. I badprocessen ingick frigidarium (kallbad), varma och heta ångbad (tepidarium och caldarium) samt bastubad (laconium). Män och kvinnor badade tillsammans och deras sociala status mättes i antalet tjänare de tog med sig till badhuset och kvaliteten på de oljor de masserades med.

En romersk kejsare lär ha fått frågan varför han badade en gång per dag. Han svarade att han tyvärr hade alldeles för mycket att göra och därför inte hann bada två gånger. Kanske något för moderna människor att fundera på under en stressad morgondusch.

Bath fick stadsstatus 1590 och har idag ca 90 000 invånare och miljontals besökare.  Staden finns med på UNESCO:s världsarvslista sedan 1987.